Syftet med detta arbete är att undersöka om ett laborativt arbetssätt kan få eleverna att uppleva att kemi är lättare att förstå. Arbetet har genomförts i en klass i år 8 i Kiruna kommun. Material som jag använt mig av för att mäta den här undersökningen har varit laborationsrapporter, enkäter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det är lättare att förstå ämnet kemi genom laborativt arbete..

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Restaureringsarbetet av den gotländska sandstenen på Stockholms slott har påbörjats under våren 2011. I den första etappen är det sandstenen på norra Logårdsflygelns norra och östra fasad som restaureras och detta kommer medföra skador på de putsade ytorna. Innan arbetena startade var putsen i gott skick med tanke på sin ålder även om en del ballast var framtvättad i ytan.I och med de skador som kommer att uppstå har det blivit aktuellt att ta fram ett putsbruk för lagning. Lagningsbruket som vi tagit fram genom detta examensarbete stämmer med den befintliga putsen i kulör, struktur, åldringsegenskaper, åldringsgrad och tekniska egenskaper.För framtagningen av lagningsbruket har vi studerat de två originalrecept som använts vid putsningen av fasaden. Vi har även utfört laborationer med de material som ersätter originalmaterialen då de inte i dag finns på marknaden.Under laborationerna har vi genom siktning bestämt den befintliga putsens ballasttyp, fraktioner och fördelning.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser ? förmågor ? men att vissa är starkare än andra.

Denna rapport behandlar konstruktion och tillverkning av ett videokort till Versa Module Eurocard (VME) bussen. Kortet skall användas vid laborationer i kurser där mikrodatorkort VM42 från PEP Modular Computer används. Grafikkortet klarar en upplösning på minst 640x480 punkter med 24-bitars färg. Hela konstruktionen är uppbyggd kring Lattice® MACH4A3-384/160. Designen av MACH kretsen är uppbyggd i Very High speed integrated hardware Description Language (VHDL) med hjälp av programmen ActiveHDL, Synplify Pro®, ispDesignExpert samt LatticePRO.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål..

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar. Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever.

Inledning: Det är få personer som insjuknar av den livsmedelsburna bakterien Listeria monocytogenes, men dödligheten beräknas vara 20-30 %. L. monocytogenes förekommer i ätfärdiga livsmedel som konsumeras utan någon upphettning. I EU ligger Sverige näst högst på listan med antalet insjuknade.SyfteSyftet var att undersöka förekomsten av L. monocytogenes i gravad respektive kallrökt lax samt smörgåspålägg.Metod och material: Denna uppsats har skrivits utefter laborationer och databassökningar där vetenskapliga artiklar hämtats samt internetsökningar.ResultatResultatet visade att i två av 15 risklivsmedel påvisades L.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man sträva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingår i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö på sitt kontor i Växjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem är att man i dagsläget ofta fysiskt måste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begränsar arbetet då personer som inte befinner sig på samma kontor inte kan använda utrustningen.

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.