Sökresultat:
199 Uppsatser om Öppna laborationer - Sida 11 av 14
Samverkan vid v?rd?verg?ng av ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov - den kommunala prim?rv?rdssjuksk?terskans erfarenheter
Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.
Ipad - en mo?jlighet fo?r tra?ningsskolan : en kvalitativ underso?kning av elevers utveckling av kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan med hja?lp av iPad.
Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.
Grupparbete som pedagogisk metod
Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.
Den slopade koncernspÀrren : Synen pÄ konsekvenserna av en lagÀndring
I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.
Elevers motivation till att lÀra NO
Jag har i denna studie undersökt elevers motivation till att lÀra NO i skolan. De olika motivationsteorierna samverkar alla nÀr det gÀller motivation till att lÀra. Med sina olika attityder pÄverkas ocksÄ eleverna av varandra vilket Àven pÄverkar deras motivation till att lÀra. I denna studie har elever frÄn tre 6:e klasser fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtstudie om vad de tycker om innehÄllet i de naturorienterande Àmnena, kraven i NO, synpunkter pÄ varför de gör sina lÀxor/lÀser till ett prov. De har Àven fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de bÀst tycker om att arbeta och hur en lektion skall vara för att de skall kunna lÀra bÀst.
PÄverkar undervisningssÀttet gymnasieelevers förstÄelse för kemi?
Syftet med undersökningen var att se om elevernas förstÄelse och intresse för kemi pÄverkas av det sÀtt med vilken undervisningen bedrivs i Àmnet.Arbetet bygger pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen bestÄr av fyra moment. TvÄ olika typer av elevenkÀtundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar frÄn tvÄ provfrÄgor vilka bÄda syftar till att belysa elevens förstÄelse för det efterfrÄgade. Alla moment har genomförts pÄ de bÄda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang pÄ en högre nivÄ och dÀrmed visar de ocksÄ en djupare förstÄelse för Àmnet Àn vad de elever som blivit undervisade med sÄ kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiÀmnet högre bland programmets olika Àmnen jÀmfört med de andra eleverna. Samtidigt som de Àven visar ett större intresse för vidare studier inom kemi Àn de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds mÄnga möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltÀnkande, vilket leder till att kemiÀmnet upplevs mindre abstrakt och dÀrmed mer intressant..
SprÄk och laborationer pÄ matten : en intervjuundersökning i Är 9
Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.
Förekomst av patogens bakterier i svenska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk ? ett livsmedelshygieniskt perspektiv
Trenden med ?Slow Food? och miljödebatten tillsammans med intresset för mathantverkantas vara bidragande orsaker till att besöken vid de svenska fÀbodarna och smÄgÄrdsmejerierna ökar. I den traditionella osttillverkningen anvÀnds opastöriserad mjölk.FrÄgan Àr om produkterna som tillverkas av den opastöriserade mjölken Àr lika angenÀma nÀrden livsmedelshygieniska aspekten stÀlls i fokus. Syftet med detta arbete var att undersökaförekomsten av patogena bakterier i svenska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk,samt att diskutera och bedöma eventuella fynd ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv.Till grund för denna uppsats ligger egna laborationer under handledning och litteraturstudier.Den mikrobiologiska analysen genomfördes för att ta reda pÄ om nÄgra patogena bakterierkunde pÄtrÀffas i nÄgon av de valda ostarna. Analysen gjordes enligt den standardmodell somÀr praxis vid undersökning av livsmedel.
Att arbeta med laborativ matematik
Arbetet Àr en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat pÄverkas och förÀndras dÄ man förÀndrar arbetssÀttet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lÀrarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever Är 7. Med hjÀlp av min handledare delades klassen i tvÄ likvÀrdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan pÄ ett traditionellt sÀtt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smÄgrupper.
Kan genus speglas i skrift? : Om manliga och kvinnliga tidskriftstexter
Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.
Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete
Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.
Lek och LÀsning Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning
Abstract
Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading).
Syftet med det hÀr examensarbetet var att fÄ kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för lÀsinlÀrning. FrÄgestÀllningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i lÀsinlÀrning??, ?AnvÀnds leken i lÀsinlÀrning och isÄ fall hur?? och ?Hur tÀnker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i lÀsinlÀrning??. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring lÀsning.
Tankprocesstyrning med MATLAB via USB
Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades pÄ Rubico AB i LuleÄ under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem bestÄr kortfattat av tvÄ vattentankar med individuella nivÄgivare, en pump och en störflödeskran. I dagslÀget anvÀnds utrustningen vid laborationer pÄ LuleÄ tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. AvlÀsning av nivÄgivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker pÄ datorn med hjÀlp av mjukvaran RegSim.
Koldioxidhaltig biogas som fordonsbrÀnsle : Lagring och förbrÀnning vid gÄrdsproduktion
Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.
Provokativa Àtredskap : En studie i mÄltidsuppllevelsens estetik
Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.