Sökresultat:
199 Uppsatser om Öppna laborationer - Sida 10 av 14
Sjuksköterskans syn pÄ trycksÄrsprevention : En litteraturstudie
Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.
Strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning : Fallstudie pÄ BjÀre Kraft Bredband AB
SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.
La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.
Det naturliga valet - En kvantitativ enk?tstudie om anestesipersonals beaktande av naturl?kemedel inf?r anestesi
Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.
Biologiintresset hos elever i högstadiet : Kan delaktighet, intresse och en varierad undervisning leda till högre motivation?
Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.
Praktiska moment - En god vana inom geografiundervisningen? : en intervjustudie av gymnasielÀrares uppfattningar kring ett praktiskt arbetssÀtt
Geografi Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne i skolans vÀrld som berör sÄvÀl naturen som samhÀllet vi lever i. I Skolverkets Àmnesplan för Àmnet Geografi pÄ gymnasial nivÄ framkommer det med all önskvÀrd tydlighet att sÄvÀl exkursioner, fÀltstudier, laborationer som övningar ska ingÄ i undervisningen, för att ÄskÄdliggöra den mÄngfacetterade vÀrld vi lever i. I nya rön frÄn Skolverket beskrivs situationen i de högre Äldrarna, med avseende pÄ inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att belysa vikten av praktiska moment inom Àmnet geografi, pÄ gymnasial nivÄ, genom att undersöka lÀrares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssÀtt. För att kunna undersöka detta har vi anvÀnt oss av en intervjustudie, dÀr fyra geografilÀrare (pÄ gymnasial nivÄ) frÄn fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet pÄvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillÀmpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten.
Integration av AJAX i JDP : En studie i hur WM-data kan utveckla modelleringsstödet i ett webbramverk
PÄ WM-data har man utvecklat ett ramverk som heter Java Development Platform med avsikt att modellera större delar av ett system och dÀrmed minska mÀngden kod som mÄste skrivas för hand. Ramverket baseras helt pÄ existerande öppna lösningar och anvÀnds vid utveckling av webbaserade system och skapar en skiktat lösning med en webbapplikation som presentationslager. Problemet Àr att webbapplikationen har kommit att bli vÀldigt svÄr att modellera i enhet med resten av systemet framför allt pÄ grund av den hÄrda kopplingen till Struts-ramverket. Samtidigt har man börjat fÄ upp ögonen för AJAX och vad det skulle kunna tillföra ramverket.Examensarbetet fokuserar pÄ att utreda de problem som existerar i ramverket samt undersöka integrationen av AJAX ur en synvinkel som gynnar dagens lösning. Detta görs genom litteraturstudier, laborationer och genom att undersöka existerande ramverk och plattformar som löser liknande problem.
Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall
Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.
MAsterCamp NÄgontinG ? Planering, utformning och genomförande av en projektvecka pÄ gymnasiet
Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.
Diabetessjuksk?terskors erfarenheter av l?rande hos vuxna personer med nydebuterad diabetes typ 1
Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att
undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt
har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient
resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot
vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och
integrera den i livet.
"NÀr man har tid sÄ Àr det oerhört roligt" : En studie om fyra gymnasielÀrares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i Àmnet historia
Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.
SmÀrtskattning av för tidigt födda barn pÄ en neonatalavdelning : En kvantitativ tvÀrsnittsstudie
Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.
Införandet av nationella prov i NO : Ăndringar av undervisning för lĂ€rarna
Det har blivit fler nationella prov för eleverna i grundskolan, vilket inneburit mer jobb för bÄde elever och lÀrare. Proven kom i samband med den nya lÀroplanen 2011 och syftet med proven Àr att mÄnga, ett av dessa Àr att lÀrarna ska kunna anvÀnda proven för att förbÀttra sin profession. Det finns tre olika förmÄgor som eleverna ska uppnÄ och dessa testas av i de nationella proven, del för del. Dessa förmÄgor Àr argumentations förmÄga, systematiska undersökningar och den teoretiska förmÄgan. FörmÄgorna Àr relativt nya för eleverna och lika sÄ lÀrarna, nÄgra av dessa har de aldrig undervisat i.                            Examensarbetet anvÀnder sig av en kvalitativ undersökning för att se hur sex lÀrare i fem olika kommuner har fÄtt förÀndra sin planering och undervisning för att trÀna, utvÀrdera och bedöma eleverna i dessa tre förmÄgor.
Kulturella skillnader i internationella affa?rsrelationer : En studie av svenska fo?retags affa?rsrelationer i Mexiko
Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.
Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner
Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.