Sökresultat:
815 Uppsatser om Öppet klimat - Sida 49 av 55
Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?
De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa
klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor.
Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov.
I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med
minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling.
Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett
transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.
Hur kan det svenska hÀrdighetssystemet för perenner förbÀttras? : utvecklandet av underkategorier
Det svenska A-D hÀrdighetssystemet för perenner har varit i bruk under mÄnga Är i Sverige men dess anvÀndning Àr inte sÄ utbredd som önskat. HÀrdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. DÀrefter vidareutvecklades de frÄn tre till fyra hÀrdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners hÀrdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska hÀrdighetssystemet för perenner samt inledande förslag pÄ vidareutveckling av systemet med hjÀlp av underkategorier.
à rstidernas park : ett gestaltningsförslag för Banvaktsparken
Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan.
Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.
CO2-utslÀpp och konsumtion : FörutsÀttningar för att pÄvisa och minska indirekta CO2-utslÀpp i den enskilde individens konsumtion av varor
IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade Är 2001 ? 2002 i projektet ?Klimat.nu ? Den stora miljöutmaningen?, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vÀgleda individen i klimatfrÄgan. Verktygets syfte Àr att kvantifiera fossila koldioxidutslÀpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushÄllsel, drivmedel m.m. Syftet Àr Àven att individen ges rÄd om hur man minskar CO2-utslÀpp genom att förÀndra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka berÀkningsverktygets innehÄll till att Àven omfatta konsumentvaror.
Sol & Hav - Framtidens nav? : En studie om framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt OEM-företagens behov inom dessa branscher
Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimatförÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.
Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder
Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.
Tryckluft som hjÀlpmedel i hushÄllskök
VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.
Gröna tak som en metod för dagvattenhantering i Norrbotten
Den höga andelen hÄrdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning pÄ dagvattennÀtet vid kraftiga regn och vid snösmÀltning. För att minska belastningen och förhindra översvÀmningar i urbaniserade samhÀllen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklÀdda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat Àr ett omrÄde ej studerat i vidare utstrÀckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala LuleÄ. Genom en flödesmÀtare vid avrinningsutloppet frÄn det gröna taket samt ett uppskattat flöde frÄn ett intilliggande plÄttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna berÀknas och jÀmföras. Det uppskattade flödet frÄn plÄttaket berÀknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata frÄn LuleÄ Flygplats.
Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.
Utveckling av mÀtmetod: för validering av robusthet hos klimatanlÀggning ur ett kundperspektiv
Detta examensarbete har utförts pÄ LuleÄ Tekniska Universitet i samarbete med Volvo Personvagnar AB under vÄren 2009. Bakgrunden till arbetet bottnar i att hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ funktionsprestanda leder till att företag söker nya metoder och verktyg för systemutveckling. Med detta i Ätanke och stora variationer betrÀffande prestandakrav beroende pÄ applikation leder till att produktutvecklingsprocessen behöver utvecklas ytterligare. I branscher med kund- eller operatörsberoende reglersystem har behovet av djupare förstÄelse för variationer i dess anvÀndning ökat. De flesta reglersystem idag har möjligheten att dokumentera hur det anvÀnds och inom fordonsindustrin Àr detta högintressant.
"Interiör som stör", Àr homestaging lösningen? : - En studie om utveckling av mÀklartjÀnsten
AbstractBostadsmarknaden Ă€r en vĂ€xande marknad och omsatte 68 miljarder kronor under 2005. Ăven i UmeĂ„ har rekordpriserna pĂ„ bostĂ€der skapat ett gynnsamt klimat för sĂ€ljarna. Denna effekt har medfört att tjĂ€nster som homestaging utvecklats med syfte att bland annat öka försĂ€ljningspriset ytterligare. Homestaging som innebĂ€r att en bostad inreds och stylas tillfĂ€lligt för att exponeras pĂ„ ett sĂ„ fördelaktigt sĂ€tt som möjligt inför en försĂ€ljning, har funnits sedan 70- talet i USA, och nu ocksĂ„ i Europa och Sverige. Under det senaste Ă„ret har fenomenet fĂ„tt medial uppmĂ€rksamhet genom TV- program och reportage i tidningar.
Balkongen i staden
Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.
Dermatofytos hos marsvin
Dermatofyter Àr fungi som finns i hela vÀrlden och orsakar dermatofytos (Àven kallad ringorm/tinea) hos bÄde mÀnniskor och djur. De angriper bland annat hÄr, hud och klor, dÄ de
anvÀnder sig av keratin som nÀringskÀlla. Denna litteraturstudie inriktar sig pÄ marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och
behandlas. Ăven zoonotiska risker tas upp, dĂ„ de diskuteras frekvent i litteraturen.
Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man pÄ senare Är har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae Àr de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pÀlsen av privatÀgda, symtomlösa marsvin runtom i vÀrlden.
Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt frÄn obefintliga till kraftiga med inflammationer i hÄrfolliklar och hud.
Renkavlens biologi - möjligheter till kontroll
Renkavle har under lĂ„ng tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig pĂ„ större arealer Ă€ven i Sverige. Genom sin bio-logi Ă€r renkavle mycket vĂ€l anpassad till odling av höstsĂ„dd spannmĂ„l, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av bĂ„de höstsĂ„dd spannmĂ„l och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Ăven den pĂ„gĂ„ende klimatförĂ€ndringen mot ett varmare klimat i Sverige förbĂ€ttrar förutsĂ€ttningarna för att renkavle ska etablera sig lĂ€ngre norrut. Renkavle Ă€r ett ogrĂ€s som krĂ€ver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande Ă„r eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.
AskÄterföring pÄ skogsmark : en metaanalys om pÄverkan pÄ ytvattnets syra-baskemi
Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi frÄn biomassa Àr en viktig del i att Sverige nu uppnÄtt EUŽs miljömÄl om att minst 50 % av vÄr energiförbrukning skall komma frÄn förnyelsebara kÀllor. I och med en ökad förbrÀnning av biobrÀnslen bildas ocksÄ mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska Àr starkt basverkande och innehÄller alla de mineralnÀringsÀmnen, förutom kvÀve, som trÀden under sin tillvÀxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnÀringsÀmnen.