Sök:

Sökresultat:

352 Uppsatser om Ölandskap - Sida 17 av 24

Vindkraft i Sveriges inland - Vindkraftsplan för Hylte kommun

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

Konstlandskap : ett projekt om en konsthall pÄ Bergdala gÄrd, Kivik

Abstract ? What is an exhibition hall? ? How do you create tension between art and nature? ? Why should an exhibition hall be situated in the country side; would that add to the experience? ? What are the conditions of exhibiting contemporary art? These are some of the questions I first asked myself when I came to work with this project on an exhibition hall outside Kivik, Österlen. These questions brought me to new places, meetings and ideas. The team working actively to realize this project, calls it ?Art by the Sea?. The team has been working with the project since 2001 .

Om att bygga landsbygd - ett ruralt planeringsexperiment i Botkyrka :

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural IŽve been searching for a definition of suburbia, of itŽs structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, IŽve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and itŽs environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrÀtten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you donŽt disturb or destroy.

Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :

In the increasing urban environments and the modern societies demands for sustainability there is a challange in planning cities with a balance between density and a satisfying access of recreational environments. For attractive cities these environments need to be designed to fit every inhabitants? demands and opinions in some way. Increased knowledge and understanding is therefore needed about how different design styles in landscape architecture affect people and the cities. In this bachelor thesis benefits and disadvantages as well as the experience and impact of two fundamental design styles i discussed; naturalistic and formal/abstract design.

VÀckelsen och bönhusen i NÀtra församling : varför de kom, varför de var sÄ mÄnga och vad de hade för betydelse för bygden

I min hemförsamling NĂ€tra, Örnsköldsviks kommun, finns det mĂ„nga bönhus, ungefĂ€r ett i varje by. Jag undrade varför det var pĂ„ det viset, och bestĂ€mde mig för att ta reda pĂ„ detta genom att intervjua mĂ€nniskor som Ă€r eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska vĂ€ckelsen kom frĂ€mst frĂ„n Skottland men Ă€ven frĂ„n England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades mĂ€nniskorna starkt av denna vĂ€ckelserörelse som kom över Sverige och dĂ„ började det s.k. ?NorrlandslĂ€seriet?, dĂ€r mĂ€nniskor trĂ€ffades till möten hemma hos varandra för att lĂ€sa och lĂ€ra sig mer om kristendomen.

Regionala urvalskriterier och ansökningsmodeller för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 i Uppsala lÀn

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.

Klimat i landskap : om att accentuera förÀndring pÄ en urban plats

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Arbetsplatsen som arena för lÀrande : En studie av förutsÀttningarna för att arbeta och lÀra i ett öppetkontorslandskap

Öppna kontorslandskap Ă€r ett sĂ€tt att möblera arbetsplatser sĂ„ att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbĂ€ttra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbĂ€ttra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan pĂ„verka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsstĂ€llelse negativt. Dessutom finns det en risk för sĂ€mre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilka förutsĂ€ttningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap pĂ„ en specifik organisation.

Vikten av entreprenörskap & innovation för den svenska landsbygden : en litteraturstudie om hur entreprenörskap och innovation kan stödja utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt hÄllbar landsbygd

Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).

Projektgruppers funktion i utvecklingen av den svenska landsbygden : en studie av genomförda projekt i Stockholms lÀn

Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna? Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.

Ett grönt Paris? : om den hÄllbara staden och förÀndringar i stadslandskapet

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

Unga BestÄnd - en tillgÄng i park- och landskap : woodlandkvarter frÄn Alnarp till Jönköping

This is a thesis about design of young stands of trees. A big source of inspiration has been VĂ€sterskog and Tor Nitzelius Park in Alnarp which both consists of a structure of squares. I wanted to examine if this type of planting could be valuable from an aesthetic and recreational point of view. One problem today is that many people believe that we have to wait for decades for a planting to grow up so that we can enjoy the ?ready result?.

Rekreation och rehabilitering i jordbrukets kulturmiljö

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.

Utveckling av Solbergsudde FrÄn fritidshusomrÄde till permanentbebyggelse : med bevarad karaktÀr

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Belysning för ökad trygghetsupplevelse : tre exempel pÄ hur Uppsala kommun har arbetat

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->