Sökresultat:
2419 Uppsatser om Ökad medvetenhet - Sida 9 av 162
Etik i skolan: etiska vÀrderingars betydelse i undervisningen
VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.
Elevers medvetenhet om kursmÄlen i idrott och hÀlsa : en jÀmförande studie bland elever i Ärskurs 9
Syftet med denna studie Àr att undersöka medvetenhet om uppnÄendemÄl i idrott och hÀlsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mÄl- och kunskapsrelaterad styrning och lÀroplanen har alltsÄ haft sjutton Är att implementeras. Idrott och hÀlsa Àr det enda Àmnet dÀr pojkar i större utstrÀckning nÄr högre betyg Àn flickor. Undersökningen har genomförts med elever i Ärskurs 9 pÄ sex olika skolor i Sverige. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkÀter och en kvalitativ del bestÄende av intervjuer.
Ăr vi mogna för gröna bananer? : En kvantitativ studie om medvetenhet om faktorerna miljö, hĂ€lsa ocharbetsförhĂ„llanden Ă€r av vikt för att konsumenter skall vĂ€lja ekologiska bananer.
Ekologisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle, dÄ dess negativa pÄverkan pÄ miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden Àr klart mindre Àn den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen stÄr för en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan svenska hushÄll orsakar och Àven om medvetenheten kring detta ökat sÄ saknar mÄnga mÀnniskor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ pÄverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vÄr planet. Bananer Àr en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige Àr det land som konsumerar flest bananer per invÄnare av alla lÀnder dÀr bananer inte odlas. Bananer Àr Àven en av de varor dÀr skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling Àr som störst.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ om livsmedelsbutiker bör fokusera pÄ faktorerna miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden i sin gröna marknadsföring för att öka försÀljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av webbenkÀter som skickats ut till en urvalsgrupp.
FritidsgÄrden som lÀrandemiljö - Ungdomars utveckling av interkulturell kompetens
Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt
om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder
framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör
ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk
ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal
med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att
fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i
bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen
utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.
IKT som ett av verktygen i det första lÀs- och skrivlÀrandet?
Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.
LÀsinlÀrning : Barns lust och intresse : LÀrares metoder och medvetenhet
Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.
NyanlÀnda elevers upplevelser av modersmÄlets betydelse för andrasprÄksinlÀrningen.
Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.
Kulturmöten i vÄrden : en litteraturstudie
Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.
Fast i filterbubblan? : En studie om anvÀndares medvetenhet kring Googles anpassade sökresultat
I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter anvÀndarnas förvÀntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ett urval Google-anvÀndares instÀllning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt. BÄde för den enskilde anvÀndaren och för samhÀllet. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen kretsar dÀrför frÀmst kring anvÀndarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartlÀggning av anvÀndarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhÀllet i stort. I studien anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-anvÀndarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut.
?Bild - en ö bland andra öar? - En studie om hur pedagoger arbetar för att utveckla elevers bildsprÄkliga medvetenhet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.
Elevinflytande som villkor för lÀrande i sprÄkundervisningen
Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..
Bild och musik i förskolan : ett medel för att utveckla barns förmÄgor?
Bild och musik Àr tvÄ estetiska former som Àr mycket framtrÀdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förstÄelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa tvÄ former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte Àr att ta reda pÄ och undersöka hurvida pedagoger pÄ olika förskolor och inom olika Äldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa tvÄ former i ett utvecklingsperspektiv eller anvÀnds det endast som ett tidsfördriv utan nÀrmare eftertanke? Studiens forskningsfrÄgor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill fÄ ut av arbetet med de tvÄ formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.
Att förstÄ det barn förstÄr - en studie om pedagogers medvetnhet om sina barns förkunskaper
Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.
Bygga muskler och varumÀrke : En kvalitativ studie av varumÀrkesarbete inom gymbranschen
Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.
Historieundervisning i ett mÄngkulturellt klassrum
I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.