Sökresultat:
2419 Uppsatser om Ökad medvetenhet - Sida 66 av 162
Medvetenhet och situationsbundenhet : - informationssökning i sociala nÀtverk
Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.
Saklig grund för uppsÀgning vid sen ankomst: faktorer som pÄverkar bedömningen
Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsÀgning vid sena ankomster. Detta pÄ grund av att förhÄllandena pÄ arbetsplatserna Àr mycket varierande. Syftet med denna uppsats var dÀrför att redogöra för vad begreppet uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl innebÀr framförallt nÀr det gÀller sena ankomster. Vidare var syftet att nÀrmare redogöra för rÀttslÀget kring sena ankomster som uppsÀgningsgrund och vilka faktorer som pÄverkar bedömningen av detta. Den metod som anvÀnts Àr en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rÀttskÀllorna.
LÀs- och skrivinlÀrning ur pedagogens perspektiv
Syftet med vÄrt arbete var att beskriva pedagogers och specialpedagogers uppfattningar om vad som Àr vÀsentligt nÀr det gÀller lÀs? och skrivinlÀrning samt att belysa hur lÀs? och skrivinlÀrningen gÄr till pÄ tvÄ olika grundskolor. Syftet var Àven att utgÄ frÄn den senaste PISA-undersökningen och jÀmföra det resultatet med vÄrt resultat. I bakgrunden behandlades den senaste PISA-undersökningen. Vi belyste Àven vad vÄra styrdokument sÀger om Àmnet, den sprÄkliga medvetenheten samt lÀs? och skrivinlÀrningsmetoder.
Ămnesintegrerat tematiskt arbete med matematik - existerar det? En enkĂ€tstudie gjord bland lĂ€rare i Ă„rskurs tre till fem
Syftet med vÄr undersökning Àr i huvudsak att studera pÄ vilket sÀtt som matematiken involveras i skolans Àmnesintegrerade tematiska arbete. Ambitionen med vÄrt arbete Àr ocksÄ att inbjuda blivande och befintliga pedagoger till reflektion över möjligheten att integrera matematiken med andra skolÀmnen. I gÀllande styrdokument framgÄr att lÀraren har till uppgift att utforma en undervisning dÀr eleven ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, samt att matematiken har ett nÀra samband med andra skolÀmnen. Detta har vi tagit fasta pÄ och haft som utgÄngspunkt i vÄrt arbete, vilket Àven belyses och sÀtts i sitt sammanhang i litteraturgenomgÄngen. VÄr undersökningsmetod bygger pÄ en anonym enkÀtundersökning bland lÀrare i Ärskurs tre till fem pÄ fem olika skolor.
Viktiga konkurrensfaktorer i flygbranschen : en fallstudie om traditionella flygbolags kamp om resenÀrerna
Uppsatsen behandlar de traditionella flygbolagens kamp för överlevnad pÄ en kraftigt konkurrensutsatt marknad. En kombination av avregleringen av flygmarknaden och en förÀndring i konsumenternas beteende har resulterat i att de traditionella flygbolagen fÄr allt svÄrare att stÄ sig i konkurrensen mot lÄgprisflygbolagen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera de traditionella flygbolagens förÀndringsprocess för att överleva den förÀndrade konkurrenssituationen. Undersökningen har visat att den kanske viktigaste faktorn för de traditionella flygbolagens överlevnad Àr att de lyckas pressa ned priserna till samma nivÄ som sina konkurrenter och bli av med de höga kostnader en stor organisation innebÀr. Lösningen blir dÀrför en mindre, mer flexibel organisation med lÀgre kostnader och snabbare anpassning efter marknadens förÀndring.
Palliativ vÄrd - de anhörigas behov : En litteraturstudie
Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.
En studie om kommunerna Malmö, Lund och Landskronas mÄngfaldsarbete "Det du inte vet - kan du faktiskt ha ont av"
This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market.
LÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan: FörskollÀrares förstÄelse och arbete med hÄllbar utveckling utifrÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.
Vad hÀnde med mig? Kvinnors upplevelse av sin kropp vid cancersjukdom : En litteraturstudie
Cancer Àr en vanligt förekommande sjukdom som berÀknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svÄr sjukdom stÀlls inför utmaningar sÄvÀl kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som anvÀndes var en kvalitativ innehÄllsanalys med ett inifrÄnperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att kÀnna att kroppens inre förÀndras, att leva med en frÀmmande kropp, att förlora en del av sig sjÀlv, att inte kunna kontrollera eller lita pÄ kroppen och att vara positiv till kroppen trots sjukdom.
Litteracitet i förskolan: en studie om lÀrandemiljöns
betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan
Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lÀrandetillfÀllen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var ocksÄ att synliggöra och jÀmföra tvÄ olika lÀrandemiljöer, den ena Àr utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?. I bakgrunden ÄskÄdliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundlÀggande lÀs- och skrivinlÀrningen förÀndrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades pÄ intervjuer med fyra förskollÀrare ur de tvÄ olika undersökningsgrupperna.
AnstÀlldas upplevelser av alkoholscreening
AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.
Tolkningar av ansiktsuttryck ur ett könsperspektiv
Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.
Vem blir anstÀlld inom Àldreomsorgen? : En kvalitativ studie av metoder och kvalifikationskrav vid anstÀllning av personal inom Àldreomsorgen
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.
SPRà KUTVECKLINGENS Mà STEN : En studie om hur omorganisationen av svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola har lett till ökad motivation och dÀrmed sprÄkutveckling
Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.
Barn i asylÀrenden
Ă
r 1997 infördes nya bestÀmmelser i UtlL, för att den bÀttre skulle överensstÀmma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebÀr att barnets bÀsta alltid ska sÀttas i frÀmsta rummet i Àrenden som rör barn. BestÀmmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestÀmmelse som lagstadgades var 11 kap.