I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.

Studiens syfte var att försöka belysa tvÄ sÀtt att se pÄ missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. VÄr avsikt var att kartlÀgga vilket synsÀtt socialsekreterarna inom missbruksvÄrden har och hur deras synsÀtt pÄverkar vilken behandling deras klienter fÄr.VÄra huvudfrÄgestÀllningar var - vilka synsÀtt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsÀtt pÄ missbruk pÄverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar tog vi hjÀlp av tvÄ underfrÄgestÀllningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjÀrnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? GÄr det att kombinera dessa tvÄ olika synsÀtt?Metoden vi anvÀnde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsstÀllning i syfte att kringgÄ existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvÀndigtvis inte bli sÄ kÀnnbara som en lÀsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras Àven en lösning pÄ detta problem..

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tÀnka pÄ, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rÀtt hjÀlpande insatser för ungdomar (12-16 Är) med nar­kotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger pÄ en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter frÄn SocialtjÀnsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det Àr viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vÄrd för substansmissbruk upplever mötet med vÄrden och socialtjÀnsten. Den utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som sÀrskiljer dessa kvinnor Àr att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av vÄld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara nÀrvarande. Samtliga av mina informanter Àr vÀlanpassade och högst kompetenta samhÀllsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vÀgen ut ur missbruk. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför bryter man upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna bryta upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna upprÀtthÄlla drogfrihet? Vi har i vÄr uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen pÄ sÄ vis att informanternas berÀttelser har fÄtt stort utrymme. DÀrför har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp frÄn missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, bestÄr av teorier om olika vÀgar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Denna uppsats Àr utformad i syfte att kartlÀgga och förstÄ hur kvinnor som befinner sig i ett vÄldsamt förhÄllande, samtidigt som missbruk Àr en stor del i vardagen, upplever den hjÀlp som samhÀllet har att erbjuda. Materialet Àr insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska frÄn samhÀllet. Det rÄder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbÀttras sÄ mÄste denna stÀmpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrÄn hela sin livssituation, inte bara för missbruket..

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de pÄverkats av att vÀxa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare Àr en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmÀrksammas. Detta pÄ grund av att missbruket ofta kan vara dolt och dÀrför okÀnt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppvÀxt prÀglad av förÀldrars missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sÄdan miljö kommer en kvalitativ metod att anvÀndas genom tre djupintervjuer.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.