Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Studiens syfte Àr att undersöka eventuella skillnader i anvÀndningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvÄrd) inom missbruksvÄrden. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr; (I) Hur anvÀnds de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvÄrd i texter kring missbruksvÄrd? (II) Om det föreligger skillnader i anvÀndandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstÄs utifrÄn socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet har analyserats utifrÄn ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder pÄ att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som ocksÄ vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig Ät genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Denna studie belyser sjÀlvmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som sjÀlvmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad pÄ tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna sjÀlvmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan tvÄ inte sjÀlvmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frÄgan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begÄr brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istÀllet för fÀngelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vÄrd istÀllet för galler. FrÄgor vi stÀllt Àr; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvÄrd kan likstÀllas med en semesterliknande vistelse? Rapporten Àr grundad pÄ intervjuer med personer som erfarit bÄde fÀngelse och vÄrd pÄ ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer frÄn olika samhÀllsskikt till ett missbruk.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk Àr omfattande men de teman som frÀmst ansetts vara relevanta för den hÀr uppsatsen har varit de som berör stigma eller som anvÀnder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av mÀnniskor med missbruk men oftast Àr de som intervjuas personer som arbetar med mÀnniskor med missbruk och det Àr nÄgot ovanligt att missbrukare sjÀlva fÄr komma till tals, vilket har varit viktigt i den hÀr studien.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller lĂ€kemedel. Samtidigt som nĂ„gra behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller mĂ€n, arbetar andra med bĂ€gge. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett genusperspektiv ta reda pĂ„ hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende pĂ„ könstillhörighet samt vilka problemomrĂ„den som kan framkomma i behandlingen beroende pĂ„ behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berĂ€ttelser om klienter och behandling Ă€r en av frĂ„gestĂ€llningarna i studien. Detta Ă€r en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta intervjuer med behandlingspersonal frĂ„n sex olika behandlingshem har genomförts.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvÀgagÄngssÀtt för ÄterhÀmtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare Àr syftet med studien att fÄ en ökad förstÄelse för ÄterhÀmtning av missbruk och gemenskapens vÀrde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjÀlpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen Àr att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjÀlp gÀllande processen mot drogfrihet och det sociala stödet frÄn programmet har bidragit till deras ÄterhÀmtning. .

      Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vÄrdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats dÀr studiens empiriska material har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom bÄde kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att dÀrefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien pÄvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i mÄnga fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befÀster en tydligt definierbar utsatthet..

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.