VÄr rapport visar vad som hÀnder med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk pÄ en SiS institution enligt Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Samt pÄ vilket sÀtt eftervÄrden bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vÄr rapport visar att eftervÄrden Àr svÄrdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. EftervÄrden kan se vÀldigt olika ut eftersom det inte finns nÄgra bestÀmda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervÄrden inte fungerar fullt ut.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal bemöter och vÄrdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av bÄde narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vÄrden. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrÄn relevans till syfte och frÄgestÀllningar.

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsÀttning och pÄ tredje plats av pÄverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt instÀllda till att vÄrda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dÄligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade ocksÄ att det finns vÄrdpersonal som Àr positivt instÀlld till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta nÀr det sökt vÄrd inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad pÄ nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns Àven de som hade upplevt ett dÄligt bemötande nÀr de sökt vÄrd. Faktorer som pÄverkade bemötandet var journalanteckningar frÄn beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga instÀllning till personer med ett missbruk/beroende, om vÄrden söktes under pÄverkan eller i nyktert tillstÄnd..

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvÄrden uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat tvÄ kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor Àr mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsstÀllning pÄ behandlingshem.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att studera sjÀlvbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frÄgestÀllningar: Vad har pÄverkat före detta missbrukare i utveckling av sjÀlvbilden? Vilken betydelse har uppvÀxt och relationer haft för utveckling av sjÀlvbilden? Hur har missbruket pÄverkat hur individerna definierar sig sjÀlva?För att besvara dessa frÄgor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om sjÀlvbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens pÄverkan av utanförskap och erkÀnnande.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har vÀxt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser pÄ och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som vÀxer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjÀlper barnen och de unga, hur olika förutsÀttningar i de intervjuades verksamheter pÄverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som vÀxer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning pÄ omrÄdet stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys Àr att det finns mÄnga olika sÀtt man kan bedriva stödgruppsarbete pÄ och att olika förhÄllningssÀtt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.