Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals mÀnniskor frÄn deras hem. Det hÀr reportaget skildrar situationen för de fiskare och smÄbrukare som bor i vÀgen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det Àr en berÀttelse om mÀnniskor som fÄtt sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hÀvda sin rÀtt. Deras öden Àrtypexempel pÄ hur lÀttvindigt den enskilda mÀnniskans rÀttigheter krÀnks till förmÄn för starka stats- och affÀrsintressen.NÀr Burma nu öppnar sig mot omvÀrlden och vÀstvÀrlden slÀppt pÄ sina sanktioner mot landet flockas utlÀndska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrÄgan pÄ mark.

Berghs Företagshotell i Ockelbo hyr bland annat ut övernattningsrum och lĂ€genheter likt ett vandrarhem. Problemet Ă€r att de anvĂ€nder sig av ett enkelt ?excel-ark? och enstaka ?post-it? lappar för att hĂ„lla koll pĂ„ sina bokningar och Ă€r i behov av ett bĂ€ttre system. Ägaren har lĂ€nge funderat pĂ„ att ordna detta sjĂ€lv dĂ„ han har gott om databas- och programmeringskunskaper, men precis som alla andra smĂ„företagare har han tyvĂ€rr för lite tid. Av den anledningen tyckte vi att detta skulle vara ett perfekt examensarbete för oss.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Urvalsaxiomet (AC) Àr numera allmÀnt accepterat som ett naturligt fun-dament i mÀngdlÀra. HÀr presenterar vi hur kardinalitet och kardinaltal kande nieras utan AC och visar ett antal klassiska resultat om vad som kan ske imodeller till ZF dÀr AC Àr falsk. Det visar sig dÄ att kardinaltalsaritmetiken,som med urvalsaxiomet Àr trivial, fÄr en potentiellt sett rik struktur.Speciellt presenteras metoden att falsi era AC i sÄ kallade permutations-modeller. Med denna metod visas ett relativt nytt resultat av Shelah ochHalbeisen som visar att det Àr konsistent med ZF att det nns en mÀngdsÄdana att mÀngden av ordnade par med element urUUhar strÀngt mindrekardinalitet Àn mÀngden av oordnade par med element urU..

Kennelhosta Àr ett samlingsnamn för en grupp virus- och bakterieinfektioner som ofta drabbar hundar som Àr tillsammans med större grupper av andra hundar. Symptomen Àr oftast milda, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men kan i vissa fall ta sig uttryck som svÄrare symptom som lunginflammation. De vanligaste infektionsÀmnena Àr hundens parainfluensavirus (CPIV), hundens respiratoriska coronavirus (CRCoV), hundens adenovirus typ 2 (CAV-2) och bakterien Bordetella bronchiseptica. Hundens respiratoriska coronavirus Àr det virus som undersöktes i studien som ligger till grund för den hÀr rapporten. Familjen coronavirus innehÄller de största membranomslutna virusen med RNA som arvsmassa med genomstorlekar pÄ upp till 32000 baser.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer Àr kirurgi, dÀr ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan pÄ kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgÄtt mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var Àven att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgÄtt mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.

Under extrema flödessituationer ökar erosionen lÀngs strÀnderna, vilket genom ras och skred leder till att drivgods hamnar i Àlven. Det finns en mÀngd förebyggande ÄtgÀrder för att minska risken med drivgods. Det kan vara allt frÄn att ta bort trÀd i kÀnsliga omrÄden, till att sÀtta upp lÀnsar som styr undan drivgodset.För att ta reda pÄ hur mycket tÀnkbart drivgods som finns har dÀrför en inventering gjorts för Granfors och KrÄngfors magasinen. Eftersom det tidigare inte genomförts nÄgot liknande arbete sÄ har först metoder för arbetets olika delar tagits fram.- Metod för Inventering- Metod för BerÀkning av mÀngden drivgods- Metod för RiskanalysFör att bÀttre förstÄ hur man ska sÀtta in lÀmpliga ÄtgÀrdsförslag har Àven en kortare studie av hur drivgods beter sig vid höga flöden genomförts, samt hur olika typer av lÀnsar och skyddsvisir fungerar.Resultatet frÄn inventeringen och riskanalysen visade att det kommer en relativt stor mÀngd drivgods till bÄda anlÀggningarna. Detta leder till att dammarna förmodligen inte kommer att klara av den mÀngden drivgods utan att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas.Det som rekommenderas för de bÄda magasinen Àr att rensa upp magasinen pÄ bÄde löst drivgods och trÀd nÀrmast strandkanten.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mĂ„nga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lĂ€ggs Ă„t sidan eller prioriteras bort helt och hĂ„llet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollĂ€rares syn pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fĂ„ inblick i hur de anvĂ€nder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Är lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.

Detta examensarbete Àr ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebÀr att jagfilmar en lÀrares interaktion med sina elever och dÀrefter i ett videoverk, med hjÀlp av en skÄdespelarerekonstruerar lÀrarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebÀr stÀllt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lÀrare som Àr upprymd av kÀnslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns dÀr).UtifrÄn ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jÀmföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvÀrldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlÀrarens lektionsarbete tar bort en förutsÀttning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har dÀrför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrÄn ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektivpÄ klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lÀrarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lÀrarens rörelsemönster, blickar ellerförhÄllningssÀtt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svÄrare att hitta. För att rÄda bot pÄ detta har det gjorts försök att hjÀlpa anvÀndaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen Àr att personlig anpassning ska göra det enkelt för anvÀndaren, och att systemet dÀrmed har hög anvÀndbarhet. Att se om det verkligen Àr sÄ Àr syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonÄriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvÀrdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur anvÀndbarhetsperspektiv.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida man pÄ Viking Sewing Machines (VSM) skall sköta hanteringen av de symaskiner som företaget köper in frÄn leverantörer i fjÀrran östern. Skall företaget inom egna lokaler sköta lagerhanteringen eller skall de fortsÀtta som i dagslÀget med att företaget Schenker hanterar lagerhÄllningen?Det hÀr Àr en intressant frÄgestÀllning men samtidigt en komplex sÄdan. Det finns flera aspekter att ta hÀnsyn till innan man kan komma till ett beslut. Det krÀvs ett grundligt arbete med prognosplanering, t.ex.

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.