Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.

Bakgrund: Varje Är fÄr nÀrmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden Àr det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebÀr antingen avlÀgsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvÀvnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgÄ en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi Àr inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som pÄverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

AbstraktBakgrund: Med tanke pÄ den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation vÀrlden över Àr det angelÀget att studera detta Àmne. Förhoppningarna pÄ denna studie var att den skulle leda till en bÀttre individuell omvÄrdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.Syfte: Att belysa olika faktorer som kan pÄverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvÄrdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie, dÀr fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehÄllsanalys vÀxte tvÄ huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades Ätta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande Älder. MÄnga av dessa kvinnor kÀnde att de saknade bÄde stöd och information frÄn vÄrdgivarna.Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att sÀkra detta Àr omvÄrdnadsdokumentation en grundlÀggande del i vÄrdarbetet.

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem.

Studiens syfte var att undersöka vad som hÀnder med flyktingbarn nÀr de, i vÄrt fall tillsammans med sina familjer, fÄr uppehÄllstillstÄnd i Sverige. NÀrmare bestÀmt ville vi undersöka hur dessa barn uppmÀrksammas och bemöts av flyktingkonsulenter pÄ flyktingenheten. Sker detta utifrÄn ett barnperspektiv? För att kunna veta om det sker utifrÄn ett barnperspektiv ansÄg vi att det var nödvÀndigt att först titta pÄ hur begreppet barnperspektiv tolkas i dagens Sverige. För att ta reda pÄ om och hur flyktingkonsulenter arbetar utifrÄn barnperspektivet ville vi veta vilka konkreta redskap och metoder som motsvarar deras anvÀndande av ett barnperspektiv.

I mars 2012 tog SVT 1 bort sin bildpresentatör och ersatte den med en speakerröst och grafiska sekvenser i programskarvarna. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilken betydelse programpresentationerna inom de hÀr tvÄ formaten har för publiken.För att kunna besvara forskningsfrÄgan genomfördes tvÄ gestaltningar som var grunden för den kvantitativa undersökning som arbetet bottnade i. Den kompletterades med kvalitativa intervjuer för att fÄ en sÄ tydlig bild av varför respondenterna svarat som de gjort i detta aktuella Àmne.Resultatet visade att publiken till en början tyckte bÀst om att fÄ informationen av en HallÄa, men efter de kvalitativa intervjuerna visade det sig att det första svaret berodde pÄ gammal vana och att de nu tyckte bÀttre om det nya formatet dÄ de efterfrÄgar snabbare TV. Resultatet visade ocksÄ att innehÄllet mellan program Àr mycket identitetsskapande för tv-kanaler..

Att underhĂ„lla ett stort system som redan Ă€r ute hos produktanvĂ€ndaren stĂ€ller krav pĂ„ utvecklarna, bĂ„de i anpassningsförmĂ„ga och att snabbt hitta lösningar pĂ„ funna problem. HĂ€r gĂ€ller det rapporteringssystemet Paid som anvĂ€nds av det norska företaget Gramo. För att hitta nya lösningar och förbĂ€ttringar sĂ„ fick jag i uppdrag att gĂ„ igenom Paid systemet. Med fokus pĂ„ funktioner som anvĂ€nds vid import och matchning mot databasen.Programmet har tidigare inte givit tillrĂ€ckligt bra rapporter pĂ„ vilka fel som uppstĂ„tt och var de intrĂ€ffat. Även hanteringen av fel har inte varit tillfredsstĂ€llande dĂ„ programmet tidigare avbrutit hela processen och inte kunnat hantera fel separat.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Norrvikens trÀdgÄrdar utanför BÄstad, skapad av Rudolf Abelin, Àr en park som ligger mÄnga varmt om hjÀrtat och det Àven mig. TrÀdgÄrden har lidit av dÄlig ekonomi Ànda sedan den skapades och dÀr av förfallit en hel del. Nu hÄller man pÄ att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trÀdgÄrden. Norrvikens trÀdgÄrdar var Rudolf Abelins andra trÀdgÄrd i livet och han Àgnade hela sin sjÀl Ät den. Det Àr en stor trÀdgÄrd som bestÄr av flera olika delar. TrÀdgÄrden Àr uppbyggd med en huvudaxel och tvÄ sekundÀra axlar.

Arbetet behandlar mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl av grÀnsöverskridande karaktÀr och fokus ligger pÄ lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges instÀllning till mÀnniskohandel, och i synnerhet till offret, Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rÀtt presenterar en enhÀllig definition av mÀnniskohandel och stadgar vikten av att Ätala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, Àn mindre regional, konsensus om hur mÀnniskohandelsoffret ska skyddas. I internationell rÀtt verkar skyddsÄtgÀrder vÀga lika tungt som Ätagandet att Ätala, vilket dock inte Äterspeglas i regional rÀtt och nationell lagstiftning. IstÀllet skapas en hierarki: Ätala och sedan skydda.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.