I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Denna studie har vi gjort för att beskriva och ge en förstÄelse för elevens lÀrande i skriv- och lÀsprocessen med datorn som verktyg. Bakgrunden bygger till stor del pÄ tidigare forskning om olika aspekter kring lÀs- och skrivinlÀrning. Vi belyser Àven datorns betydelse i klassrummet och olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder dÀr metoden ?Att skriva sig till lÀsning? har en central del. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i PiteÄ kommun som ingÄr i CMiT:s projekt ?Att skriva sig till lÀsning?.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndningen av digitala lÀromedel i textilslöjden. Min intention har Àven varit att undersöka textillÀrares attityder till de digitala lÀromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillÀrare som alla dagligen anvÀnder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar pÄ grundskolan och har tillgÄng till digitala lÀromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lÀrare bÄde ser för- och nackdelar med anvÀndandet av datorer.

Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lÀrarna ansÄg att det fanns med metoden att skriva sig till lÀsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Vi ville ocksÄ studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metoden samt om lÀrarna kunde se nÄgra skillnader pÄ elevernas texter vad gÀller innehÄll och kvalitet. VÄra frÄgestÀllningar var: 1. Ser lÀrarna nÄgra skillnader i texternas innehÄll och kvalitet nÀr eleverna skriver pÄ datorn istÀllet för pÄ traditionellt sÀtt med papper och penna och pÄ vilket sÀtt? 2.

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nÀmligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS anvÀndare. Arbetsstugan som Àr en grupp ideellt arbetande mÀnniskor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras pÄ en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gÄng för alla rÀttas till, sÄ att den skulle kunna slÀppas vidare för distribution.

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

E-postmeddelanden Àr nÄgot som de flesta av oss anvÀnder. Hur vi anvÀnder oss av e-post skiljer sig frÄn person till person. Vi har identifierat flera olika anvÀndningssÀtt, till exempel att skicka en text, bifoga filer eller skicka en rolig bild. I den hÀr rapporten studeras ett par olika sÀtt att med hjÀlp av komprimering av hela e-postmeddelanden minska datavolymen och dÀrmed den tid det tar transportera meddelanden. Caslon Analythics spÄr att det 2005 kommer att skickas 236 miljarder e-postmeddelanden.

Examensarbetet berör frÄgor kring arkivering och dokumenthantering pÄ stads-byggnadsförvaltningen i TrollhÀttans kommun. Problem som kommunen har Àr dagslÀgets hantering av digitala filer..

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Nordic Light AB tillverkar armaturer för bland annat butiker och utstÀllningar. För att kunna avgöra vilken armatur som behövs för en viss applikation och för att se hur en viss armatur lyser har kunder efterfrÄgat fotometriska filer av formatet EULUMDAT. Fotometriska filer innehÄller bland annat information om armaturers ljusfördelning. Den utrustning som Nordic Light AB anvÀnder i sitt ljuslabb kan mÀta belysningsstyrkan i lux pÄ en kvadratisk yta och sedan sparas mÀtvÀrden i en textfil med x- och y- koordinater samt belysningsstyrkor. Detta examensarbete har utförts för att ta reda pÄ vad en fotometrisk fil av formatet EULUMDAT innehÄller och om det med Nordic Light AB: s befintliga utrustning gÄr att ta fram en sÄdan fil.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har anvÀnts i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lÀmplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har tvÄ pedagoger frÄn en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en Ärskurs 2 respektive Ärskurs 3; och det Àr deras tankar och Äsikter som undersökningen har baserats pÄ.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorn i sin undervisning. De ansÄg ocksÄ att metoden var speciellt lÀmplig för elever som redan har knÀckt lÀskoden, samt för de elever som kan tycka det Àr svÄrt att skriva för hand.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Utbudet av dieter och hÀlsobudskap finns idag överallt. Oavsett om syftet Àr att gÄ ner i vikt för att minska framtida hÀlsorisker eller för att optimera kosten inför en tÀvling, sÄ finns det information, rÄd och riktlinjer i överflöd. En av de senaste trenderna i USA Àr att utesluta vete i kosten.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse i varför elitidrottare, utan konstaterad födoÀmnesallergi, vÀljer bort vete ur kosten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elitidrottare pÄ landslagsnivÄ inom tre olika sporter. Materialet tematiserades och analyserades.De intervjuade elitidrottarna ansÄg att konsumtion av vete har en negativ inverkan pÄ deras idrottsliga prestationer.

HÄrdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats frÄn sÄdan hÄrdvara respektive mjukvara kan bli oanvÀndbara med tiden. Samt att hÄlla ordning pÄ mÄnga individuella filer kan i lÀngden bli jobbigt för anvÀndare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er anvÀndas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan anvÀndas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hÄlla ordning pÄ information. Bland databaser finns det tvÄ primÀra grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete Àmnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.