I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning pĂ„ ett problem hos bolaget Svevia, vĂ„r arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med Ă€r Svevias slutdokumentation som skall lĂ€mnas in till VĂ€gverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vĂ„r praktik, men avgörande var att Ă€ven rutinerad personal ansĂ„g att detta med dokumentation efter ett vĂ€gjobb var problematiskt och kunde underlĂ€ttas. SĂ„ för att underlĂ€tta och spara tid pĂ„ denna dokumentation skapade vi ett fĂ€rdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vĂ€gverket krĂ€ver i dokumentation efter ett vĂ€gjobb.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka datoranvÀndningen i samhÀllsorienterande undervisning i skolÄr 4, pÄ tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet. Undersökningen bygger pÄ fem frÄgestÀllningar, vilket bidrar till att belysa lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt kring Àmnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning dÀr observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som anvÀndes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp anvÀnds tankar frÄn behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas Àven tidigare forskning kring Àmnet datoranvÀndning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvÀndningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Hur sÀger specialpedagoger/speciallÀrare att de anpassar datorbaserad trÀning och kompensation för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallÀrare att elevernas motivation för skolarbetet pÄverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och mÄluppfyllelser pÄ ett tydligt sÀtt? Visar studien att specialpedagoger/speciallÀrare anser att eleverna ska trÀna mer pÄ det de inte kan? Eller vÀljer de istÀllet att kompensera för svÄrigheterna och visar pÄ alternativa vÀgar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen Àr inriktad pÄ specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar praktiskt nÀra elever i skolÄr 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallÀrare sÀger sig utgÄ frÄn elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar Àr det inte antingen trÀning eller kompensation, utan bÄde och.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Teknologin har en central del i vÄra liv, som skall sannolikt vara lika sjÀlvklar i framtidens skola dÀrför finner vi intresset i Àmnet. Studiens syfte Àr att undersöka hur en verksam pedagog anvÀnder Tragetonmetoden, Att skriva sig till lÀsning i Ärskurs tvÄ. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna nÀr de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkten Àr att konkretisera IKTs artefakter, sÄ som datorer och interaktiva skrivtavlor av bÄde lÀrare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vÄrt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervÀgande anvÀnder datorn till att skriva med i skolan, men Àven att söka information för att fÄ mer kunskap. Det framkommer Àven att det Àr förnuftigt att lÄta elever anvÀnda datorer i tidig Älder för att bli förtrogen med den, dÄ datorn anvÀnds genom hela skolgÄngen.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.