Är det möjligt att förlita sig pĂ„ att de smarta mobiler som utnyttjar operativsystem bestĂ„ende av Android, iOS eller Windows Phone, hĂ„ller informationen skyddad frĂ„n spridning om enheten blir stulen eller förlĂ€ggs? Det hĂ€r arbetet innefattar undersökandet av medföljande krypteringar för skydd av filer och dess innehĂ„ll pĂ„ ett antal smarta mobiler som kör nĂ„got av operativsystemen Android, iOS eller Windows Phone.En undersökning dĂ€r resultatet blev att samtliga testade system Ă€r tĂ€mligen sĂ€kra utifall rĂ€tt förutsĂ€ttningar finns tillhands, samt att mest varaktigast krypteringsalgoritmer innehas av Windows Phone i form av algoritmerna HMACSHA1 och HMACSHA256..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier elever anvÀnder sig av nÀr de skriver vid datorn, samt hur de resonerar kring anvÀndandet av dessa. Tanken Àr att detta ska mynna ut i en diskussion kring vilket material vi anvÀnder i skolan, och om anpassade ordbehandligsprogram skulle ge elever bÀttre hjÀlp och stöd i sitt lÀrande. Metod: Jag har gjort deltagande observationer av tioÄringar. Mina analyser av dessa observationer Àr gjorda utifrÄn ett fenomenografiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Jag mÀrkte snabbt att det fanns tvÄ olika grupper av anvÀndare bland de elever jag observerade; de som lÀrde om datorn och de som lÀrde vid datorn.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

Internet som Àr nÄgot som de flesta anvÀnder sig av, blir allt mer populÀrt att kombinera internetanvÀndning nÀr det gÀller att betala rÀkningar. Elektronisk faktura Àr ett sÀtt att presentera faktura elektroniskt. Syftet med detta projekt har varit att skapa en fuskbank som kan interagera med e-fakturaflöden och motsvara en certifierad teknisk distributör samt presentatörsbank. Fuskbanken tar emot filer av filformatet EFB som bland annat innehÄller betalrader med tillhörande lÀnkar till fakturaspecifikation. EFB-filen innehÄller information som visas i en internetbank för en privatpersons e-faktura.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsÀttningar för elevers lÀrande sÄ att de kan fÄ en bÀttre lust att lÀra pÄ lÄngsikt. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan Ären 1994 till 2006 och intervjuer av lÀrare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda pÄ hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sÀgas att IT som stöd anses vara bra pÄ grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till mÄnga sinnen. NÀr datorn anvÀnds kan det alltsÄ bidra till ökad motivation hos eleverna.

SAMMANFATTNINGSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur datorerna som finns i skolan anvÀnds.* Kan man se nÄgra tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats Àr en kvantitativ studie. För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en enkÀt. EnkÀten som jag har gjort Àr till stora delar hÀmtad frÄn examensarbetet Datorer i skolan som skrevs pÄ Idrottshögskolan för 10 Är sedan. Jag tyckte att mÄnga av deras frÄgor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren frÄn enkÀten visade att datorn anvÀnds mest i Àmnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man anvÀnt datorn i svenska, engelska och bild.

Information och kommunikationsteknologin i vÄrt samhÀlle Àr i stÀndig utveckling och allt eftersom takten ökar, vÀxer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta stÀller krav pÄ dagens pedagoger. De blir tvungna att Àndra sitt förhÄllningssÀtt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien Àr att studera nÄgra lÀrares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att anvÀnda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor genom ett elektroniskt enkÀtutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv instÀllning till da-torn som ett mÄngfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i Àmnet och den knappa tillgÀngligheten av datorer i skolan..

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lÀrares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? frÀmst arbetet med inlÀsta böcker och talsyntes. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ 12 intervjuer med lÀrare och specialpedagoger/speciallÀrare. Studiens frÄgestÀllningar behandlar pedagogernas instÀllning till datorn som verktyg för elevers lÀs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlÀsta böcker samt viktiga förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt anvÀndande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter utan till alla elever.

Denna uppsats behandlar Àmnet filöverföring i ett nÀtverk. Fokus för arbetet har varit att undersöka MTU:ns inverkan pÄ överföringshastigheten vid filöverföringar baserat pÄ vilket protokoll som anvÀnds och storleken pÄ filerna som överförs. I arbetet har ett flertal experiment genomförts som syftat till att utreda detta, samt att finna vilket protokoll som överlag presterar bÀst baserat pÄ omstÀndigheterna för överföringen. Olika filöverföringsprotokoll, fildistributionsprotokoll, MTU:er samt filstorlekar har testats för att finna vad som resulterar i högst överföringshastighet vid filöverföring över ett EthernetnÀtverk. Resultaten visar pÄ att en hög MTU uppnÄr högst överföringshastighet vid överföring av stora filer, men att en standard-MTU fungerar bÀttre för att överföra mycket smÄ filer..

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Elektronisk handel har medfört att förhÄllandena pÄ ett flertal varumarknader förÀndrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jÀmföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lÀgre sökkostnader leda till lÀgre priser pÄ marknaden. Skivmarknaden Àr vidare en marknad med stÀndig teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i sÄ kallade mp-3 filer Àr den senaste i raden av uppfinningar som pÄ ett revolutionerande sÀtt förÀndrat marknaden.

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.