En relation mellan vÄrdare och patient kan bÄde vara vÄrdande och ickevÄrdande. En vÄrdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, sjÀlsliga och de existentiella dimensionerna. Det Àr vÄrdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som Àr sÄrbar och utsatt i sin situation. Ett vÄrdlidande för patienten kan uppstÄ om inte han/hon fÄr vara delaktig i sin vÄrd och fÄ förstÄelse för sin sjukdom. Om patienten Àr delaktig i vÄrden kan han/hon lÀttare bemÀstra situationen. VÄrdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

Den hÀr studien jÀmförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras förÀldrar medverkat i ett förÀldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova anvÀndes för att avgöra om grupperna skiljde sig Ät i hur mycket beteendeproblem, ouppmÀrksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen pÄverkar omrÄdet Seved i Malmö. HÀr avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie pÄ omrÄdet Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares instÀllning till detta. Gentrifiering innebÀr att invÄnarna i ett omrÄde byts ut frÄn socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades pÄ 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra sÄvÀl urbana som rurala omrÄden samt pÄverka bÄde lÄginkomstomrÄden och höginkomstomrÄden.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med forskningen Àr att ta reda pÄ hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att fÄr svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I tvÄ dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och dÀrefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet sÄ teorilöst som möjligt för att lÀsaren skall fÄ en helhetsförstÄelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter Àr bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrÄgor, lönekartlÀggning, ekonomi samt hjÀlpa övriga anstÀllda i olika frÄgor inom det personaladministrativa omrÄdet.

Denna rapport kommer att redovisa det arbete som Àr involverat i att modellera och rigga en realistisk digital karaktÀr, vars huvudsakliga anvÀndningsomrÄde Àr film produktion. Den kommer att visa hur jag gick tillvÀga för att skapa en specifik karaktÀr men Àven en generell metod för som Àr tillÀmpbar pÄ alla sorters figurer. Syftet Àr att visa ett sÀtt hur man kan skapa mÀnniskor och djur i datorn och fÄ dem att se trovÀrdiga ut. Fokus för detta projekt har framförallt varit modellering och riggning. Den kommer att visa de olika tekniker jag anvÀnt mig av och problem som jag stött pÄ under arbetets gÄng.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Sömnen Àr av stor betydelse för vÄr totala funktion och hÀlsa. MÄnga Àldre mÀnniskor uppfattar sömnmönstret som förÀndrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 Är tillhör gruppen som konsumerar mest sömnlÀkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvÄrigheter hos Àldre. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i bÄde nedsatt livskvalitet samt Àven hÀlsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lÀgre utbildning, personer med sÀmre metabol kontroll och otillfredsstÀllande HbA1c vÀrde ocksÄ uppfattade dÄlig livskvalitet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.

Vid försilvring av filterhus till telecomindustrin uppstÄr ofta oönskade kanteffekter, silverskiktet fördelas ojÀmnt över detaljen. Utstickande kanter och hörn fÄr ett tjockare silverlager Àn kaviteter. I detta examensarbete skulle vi undersöka om det genom att endast Àndra pÄ strömstyrparametrarna skulle gÄ att fÄ en bÀttre materialfördelning. Arbetet bestod i tvÄ delar, dels en laborationsdel, för att utröna vilka pulsparametrar som styr materialskiktets fördelning, och dels en uppskalningsdel, dÀr försök genomfördes i fabriken. Eftersom man mÄste stÀlla om strömparametrarna vid varje ny sorts detalj som ska försilvras, var försöksmetodik ocksÄ en stor del av examensarbetet.