Arbetet har undersökt anvÀndandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet Àr att ur anvÀndarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar pÄ anvÀndandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och sÄledes tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har bÄde enkÀter samt intervjuer genomförts bland anstÀllda pÄ företaget. Resultatet som framkom Àr följande:1.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare talar om datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration frÄn den diskursteoretiska ansatsen. Med hjÀlp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lÀrarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lÀrarna vill uppnÄ med att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel samt de krav som stÀlls pÄ lÀrare och skolor för att förverkliga dessa mÄl uttolkas. Resultatet visade att fÀrdighetstrÀning, lustfyllt lÀrande och kritisk granskning Àr nÄgra exempel pÄ vad lÀrarna vill uppnÄ genom att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svÄrt, men kan ocksÄ vara nödvÀndigt. PÄ IdaInfront anvÀnder man sig idag utav XML-filer för att sÀtta upp konfigurationerna pÄ hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta vÀldigt stora och oöverskÄdliga samt att det inte finns nÄgon smidig grafisk representation pÄ hur de olika typerna hör ihop för att fÄ en enkel överblick, det Àr hÀr mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp pÄ hur man med ett domÀn specifikt sprÄk (DSL) kan ersÀtta XML syntaxen och pÄ sÄ sÀtt fÄ det mera lÀsbart och samtidigt göra en grafisk representation pÄ hur de olika noderna Àr kopplade till varandra.Jag anvÀnde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL dÄ det gav en bra grund samt att man fÄr olika hjÀlpverktyg sÄ som auto-complete förslag, fÀrgkodning, validering mm.För att fÄ fram en grafisk editor anvÀnde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som Àr en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade pÄ omkring 600 filer utifrÄn tvÄ filer med instÀllningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock anvÀnder sig IdaInfront av sÄ mÄnga noder per projekt sÄ det blir ganska snabbt svÄrt att se helheten i den grafiska editorn.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Syftet med studien Àr att undersöka vad som har studerats och uppmÀrksammas om metoden Att skriva sig till lÀsning samt undersöka lÀrares Äsikter och uppfattningar om metoden och hur de anvÀnder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spÀnningsfÀltet mellan lÀrare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen frÄn lÀs-och skrivinlÀrning till skriv-och lÀsinlÀrning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lÀmplighet för alla elever. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med lÀrare och en deltagande observation. Resultatet visade att lÀrarna var positiva till arbetssÀttet dÀr de anvÀnder datorn som verktyg i lÀs-och skrivinlÀrningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllningssÀtt til  kommunikationsmedel i förhÄllande till pedagogisk praktik och lÀrande. Denna undersökning har studerats ur bÄde ett elev-­ och lÀrarperspektiv. Studierna bestod av enkÀtundersökningar med elever frÄn Ärskurs 4-­6 och intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna bÄde pÄstÄr sig anvÀnda datorn och mobilen för nöje, umgÀnge och lÀrande. Undersökningen visar pÄ att eleverna i Ärskurs 4 till 6 sÀllan sitter vid datorn i skolan, men i stor utstrÀckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande pÄ datorn hjÀlpa till att utveckla elevers texter och ge ett bÀttre skrivresultat Àn traditionellt anvÀndande av penna och papper? Vilken pÄverkan har lÀrandemiljön pÄ arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur pÄverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? MÄlgruppen för undersökningen Àr de yngre skoleleverna i Är 1-2. Den empiriska undersökningen bygger pÄ en observation i Är 2 och intervjuer med pedagoger som anvÀnder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lÀgre skolÄren.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.