In today?s society we depend on technology to perform the simplest tasks. Whether we are engaging in conversation with a friend or are navigating in traffic, we are likely to be found with some technological device in our hands. This dependence has grown over a period of time, and many of us have failed to reflect on the impact technology has had on our lives. The emergence of so-called One-to-One projects, where teachers and students gain access to a personal laptop, does however provide an excellent opportunity to do so.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

?Ritualen - att minnas? Àr ett arbete dÀr jag bearbetat begagnade brukstextiler. Med utgÄngspunkt frÄn en nyfikenhet pÄ materialets förmÄga att registrera minnen har jag undersökt plagg och tyger. Syftet med arbetet var att undersöka en kÀnsla av nÀrvaro i frÄnvaron av kropp. Arbetsprocessen var ett intuitivt prövande ochsökande efter en metod eller teknik med vars hjÀlp den kÀnslan kunde uttryckas.Arbetet resulterade i tre objekt som tillkommit genom en teknik av noggrant avvÀgd upprepning, ett utsuddande och uppdelande av material.

Diabetes mellitus Àr en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen.Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kÀrlsjukdom elleren kombination av bÄda. Att tidigt ta bort förhÄrdnader och att omfördela tryck pÄ fotenminskar risken att utveckla sÄr. Den allmÀnna uppfattningen att fotterapeuten endast klippernaglar, var upphovet till att undersöka innehÄllet i kompetensen och öka förstÄelsen för vadarbetet innebÀr.Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband medomhÀndertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom.Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien.Intervjuerna analyserades enligt innehÄllsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att haarbetat minst 5 Är vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom.Resultatet visar att arbetet Àr mÄngfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll iomhÀndertagandet av patienten. Ett arbete dÀr iakttagelser av sÄrproblematik,stÀllningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultationingÄr.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.

Statkraft Àr helÀgt av Norska staten och Àr Sveriges fjÀrde största elproducent. Detta examensarbete syftar till att ta fram en metod för att lösa hur Statkraft Sverige AB ska lagra mjukvarubackuper av sina lokalkontrollssystem. För nÀrvarande finns det ingen homogen lagringsmetod för backuper pÄ företaget och problemet som ska lösas i examensarbetet Àr hur man kan lagra backuper frÄn ett flertal heterogena system pÄ en gemensam lagringsplattform. I och med att de allra flesta hjÀlpsystem för konfigurering av styrdatorer (PLC) bygger pÄ Microsoft DOS/Windows sÄ Àr det relativt enkelt att överföra backuper till en gemensam plattform. För Àldre hjÀlpmedel kan man dock tÀnka sig att virtualisera hjÀlpmedlen pÄ en nyare PC-dator med exempelvis VMware för att undvika problem som kan uppstÄ med Àldre hÄrdvara.

Tyngdpunkten i mitt pĂ„gĂ„ende arbete ligger i det vi kallar ?nutid?.Det Ă€r inte nutid som samtid, utan det Ă€r nuet som fenomen jag intresserar mig för, gestaltar och undersöker.Jag Ă€r nyfiken pĂ„ om det ens Ă€r möjligt att fysiskt eller materiellt synligöra ett pĂ„gĂ„ende nu. Hur kan förflyttningar, förĂ€ndringar och rörelser i ett ?nu? gestaltas? Är det möjligt att fĂ„nga, greppa och begripa nuet? Dessa frĂ„gor har blivit mer och mer betydelsefulla och centrala under det pĂ„gĂ„ende arbetet.Ett flertal olika spĂ„r och ingĂ„ngar till Ă€mnet har fallit undan och sĂ„llats bort under arbetsprocessen. Det Ă„terstĂ„ende, aktuella arbetet har vuxit och breddats och hittat nya riktningar.Mitt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt i det praktiska har frĂ€mst varit att teckna och filma i stop-motion-teknik.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Detta Àr en intervjustudie vars syfte Àr att belysa Synen pÄ en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till lÀsning. En metod som förÀndrar den traditionella lÀs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden Àr ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till lÀsning finns om Àn i nÄgot annan form Àven i andra lÀnder, Arne Tragetons metod har fÄtt stor uppmÀrksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar nÀrmare pÄ tvÄ skolor inom en kommun och vad metoden Àr för aktörerna, studien baseras pÄ 16 intervjuer fördelat pÄ fem olika aktörnivÄerna skolledningen, rektorer, lÀrare, förÀldrar och elever.

Inledning: Den svenska allmÀnheten Àr idag mycket hÀlsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hÀlsomedvetenheten introducerades lightprodukter pÄ livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jÀmfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sÀtt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka Àn minska konsumenters övervikt. Kritik har Àven riktats mot lightprodukters innehÄll av livsmedelstillsatser.

Detta projekt gick ut pÄ att utföra ett möjligt underhÄllsschema för ScandBook i Falun. Innan dess hade akuta reparationer skett dÄ en del lager gÄtt sönder utan föraning pÄ transportlinan. Genom undersökningar som vÀrmekamera, mÀtklocka, okulÀrbesiktning m.m. kunde ett beslut fattas om huruvida detta gick att genomföra. Det behövde inte innebÀra reparationer utan Àven utbyte av lager, bultar, upphÀgningar m.m..

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur flanosagan som berÀttarform kan utveckla barns lÀrprocesser. Syftet Àr vidare att försöka förstÄ om flanosagans unika egenskaper kan pÄverka barns kommunikation och lÀrande. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för det hÀr arbetet Àr:*Hur ser förskollÀrare pÄ vilka kvalitéer flanosagan har som berÀttarform?*Hur ser förskollÀrare pÄ barns lÀrande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollÀrare pÄ barns lÀrande i arbetet med flanosagan?FrÄgestÀllningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frÄgor för att ta reda pÄ förskollÀrarens syn pÄ vad flanosagor ger för lÀrande. Intervjuer gjordes pÄ tre förskolor pÄ landet med Ätta olika lÀrare.

Titel: PMC WAY ? VÀgen till effektiv produktionProblem: Hur kan PMC AB anvÀnda sig av Lean production-konceptet för att fÄ en mer produktiv och effektiv produktion?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att pÄ uppdrag av PMC AB genomföra en studie om konceptet Lean production, för att sedan ta reda pÄ hur PMC AB kan anvÀnda sig av detta koncept i sin produktion för att bli mer effektiva och produktiva.Metod: För att genomföra studien har primÀr- och sekundÀr data anvÀnts. Den primÀra datan har samlats in genom intervjuer med personer pÄ PMC AB samt observationer i produktionen. Den sekundÀra datan bestÄr av information insamlad frÄn litteratur, artiklar, Internet och broschyrer.Resultat: Studien visar att Lean production inte bara Àr anvÀndbart i stora österlÀndska företag sÄsom Toyota, utan gÄr att implementera pÄ alla olika sorters företag. Konceptet betonar dock vikten av att grundligt gÄ igenom alla delar av företaget och inte glömma nÄgon.

I uppsatsen undersöks gymnasielÀrares relation till IT och lÀrande och hur deras synsÀtt befrÀmjar IT-inlÀrning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat pÄ att datorer borde anvÀndas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att anvÀnda datorer. Mitt kÀllmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. DessvÀrre stödjer inte lÀrsituationen IT-anvÀndningen ÀndÄ.

För att Äterföra vÀxtnÀringen i det avloppsslam som produceras pÄ de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan lÀnge en del av slammet pÄ Äkermark. Sedan mitten av Ättiotalet har slamspridningen i omgÄngar ifrÄgasatts, med motiveringen att slammet förutom vÀxtnÀringsÀmnen frÄn fekalier och urin Àven innehÄller Àmnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pÄgÄtt lÀnge Àr den fortfarande aktuell. Regeringen har pÄ nytt givit NaturvÄrdsverket i uppdrag att utreda hur nÀring kan Äterföras med sÄ smÄ risker som möjligt. Regeringen har Àven tagit bort miljömÄlet om fosforÄterföring utan att ersÀtta det med nÄgot nytt i vÀntan resultatet av NaturvÄrdsverkets uppdrag.