Under drÀktigheten modulerar embryot stoets immunförsvar pÄ flera sÀtt för att undvika att stötas bort. Embryots invasiva trofoblaster Àr de enda trofoblaster som uttrycker sÄ kallade major histocompatibility complex class I (MHC I). Invasiva trofoblaster bildar endometrial cups och dÀrefter nedregleras MHC I, vilket bedöms vara viktigt för embryots fortlevnad. Endometrial cups utsöndrar Àven immunsupprimerande faktorer och kan pÄverka de maternella cellernas cytokinuttryck pÄ flera sÀtt. Delade meningar rÄder om huruvida stoets immunförsvar gÄr mot ett cellmedierat eller antikroppsmedierat svar under drÀktighet.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Flertalet forskare har genom studier kommit fram till att butikens design och butiksmiljön har stora effekter pÄ kunden. En viktig del i butiksmiljön Àr provhytterna en del som ofta glöms bort, samtidigt visar en studie att 67% av de kunder som provat ett plagg i butiken köper dÀrefter klÀdesplagget, medan endast 10 % av de som inte besöker en provhytt genomför ett köp. DÀrför undrar vi hur konsumenten pÄverkas av den inre butiksatmosfÀren, inte minst utav provhytten.Rapportens syfte Àr att undersöka vilka verktyg en butik kan anvÀnda sig av för att utveckla provhytten sÄ att despeglar butikens image och att hela butiksmiljön bidrar till att kunderna fÄr en positiv upplevelse av tiden de spenderar i butiken.Vi har intervjuatbutikschefer för tre olika klÀdbutiker i en mindre stad i Sverige, tvÄ av dessa tillhör större kedjor medan den tredje Àr en fristÄende butik. Efter intervjuerna utfördes en inventering utav samtliga butiker och extra noggrant pÄ provhytterna, för att se hur man i praktiken jobbar med butiksmiljön. Vi ville ocksÄ fÄ ett kundperspektiv pÄ problemet med bortglömda provhytter, dÀrför intervjuade vi mÀn och kvinnor om deras erfarenheter kring klÀdbutikers service och trivseln i en provhytt.

En inventering Àr ett enkelt sÀtt att snabbt se vad som borde göras pÄ enskilda platser ute i trafiken för att uppnÄ de krav som stÀllts nÀr det gÀller sÀkerhet, tillgÀnglighet och framkomlighet. Tydliga drag i tankesÀttet hos planerarna kan vÀldigt snabbt skönjas ute i trafiken vid övergÄngsstÀllena. Att mÄnga av övergÄngsstÀllena i PiteÄ gjordes innan lagen betrÀffande gÄendes företrÀde vid obevakade övergÄngsstÀllen (1 Maj, 2000) antogs syns ocksÄ. Nya övergÄngstÀllen har utformats efter den nya lagstiftningen och anpassats mer efter ett nytt tÀnkande vilket kommer visas i rapporten som olika exempel. Dessa exempel visar hur det skulle kunna se ut om man utrustade övergÄngsstÀllena med trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder utan att inkrÀkta alltför mycket pÄ fordonstrafikens framkomlighet.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssÀtt i matematik för skolÄr 1-2. Syftet Àr samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lÀrare kan utveckla och förÀndra sin verksamhet. Ett tredje syfte Àr att med hjÀlp av Tankeverkstad visa ett exempel pÄ hur lÀrare kan anvÀnda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger pÄ litteraturgenomgÄng och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen Àr att Tankeverkstad Àr ett undervisningssÀtt utan lÀromedel och utan matematiskt symbolsprÄk frÄn början. Eleverna tillverkar eget materiel och Àgnar sig mycket Ät problemlösning.

För att effektivisera sÀkerhetsintroduktionen för anstÀllda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kÀrnkraftverk och LKAB Àr exempel pÄ företag som satsat pÄ denna utbildningsform. Dessa bÄda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten av dessa utbildningar ur ett anvÀndarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om mÀnniska-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgÄngspunkt i dessa teorier.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information.

I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka anvÀndningsomrÄden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger pÄ en förskola dÀr iPad anvÀnds i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid tvÄ olika tillfÀllen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förvÀntas hjÀlpa barnen i deras utveckling och lÀrande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebÀr att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen pÄ lika villkor.

AbstractKarin Johansson, Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet, 2007.?Bröst, rumpor och kroppsstrumpor: En kvinnas sjÀlvförtroende Àr aldrig lÀngre bort Àn nÀrmsta shoppingcenter?.In Kanal 5?s production Snygg naken, based on the British television show How to look good naked, eight women undergo a make-over which is said to enhance their self-confidence and transform their attitudes toward their bodies. This, in turn, is accomplished with the assistance of a stylist and an undergarment expert. However, the transformations are based on normative structures and ideas regarding the female body, which, on the one hand governs the participants? needs for a make-over in the first place, and on the other hand forms the basis of the experts? authority.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begrÀnsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplÀgg med min examenskonsert. FörestÀllningen kommer att innehÄlla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. UtgÄngspunkten kommer att vara vÄra begrÀnsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgÄngspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.