NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan anvÀnda empowerment i vÄrd av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att anvÀnda sig utav empowerment i vÄrd av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stÀrker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentÄtgÀrder understödja sÄ att ungdomar fÄr en bra start i livet. De empowermentÄtgÀrder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men ocksÄ till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förÀndring de gÄr igenom, samt guidar dem till ett sunt hÀlsobeteende med hjÀlp av prevention.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.

This thesis studies how readers of the electronic book (the e-book) use and perceive the electronic medium as a carrier of fiction. In this study it is assumed that fiction is mostly read in printed format. Therefore it is interesting to ask why some readers choose to read on screen. As there are all too few studies conducted on how readers perceive and use the e-book as a medium, this study aims to enrich an undeveloped research area. The study is based upon a qualitative questionnaire.

I denna rapport har mÀtningar frÄn en lidar och mÀtningar frÄn en meteorologisk mÀtmast jÀmförts. En undersökning har Àven gjorts för vilka atmosfÀriska tillstÄnd som lidarn mÀter bra och för vilka förhÄllanden den mÀter mindre bra. Som referens anvÀnds data frÄn en mÀtmast, som antas vara korrekta. Platsen för mÀtningarna Àr över skog vilket medför mer komplex terrÀng Àn över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfÀriska tillstÄnd dÄ lidarn mÀter sÀmre, för att filtrera bort de mest extrema förhÄllandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, lÄg eller negativ vertikal vinddifferens och liten Äterspridning.

Examensarbetet har bestÄtt i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehÄller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet Àr sÄledes att informera allmÀnheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förstÄelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare Àr Eskilstuna TuristbyrÄ.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnÀrer och undersökningar pÄ Internet sökt information om verken och konstnÀrerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan Àr inte helt fÀrdig att anvÀndas av allmÀnheten.

CerebellÀr abiotrofi Àr en sjukdom som drabbar ett flertal olika djurarter och innebÀr en degeneration av purkinjecellerna i lillhjÀrnan. Eftersom lillhjÀrnan Àr den del av hjÀrnan som styr finmotoriken kommer tillstÄndet att ge upphov till att finmotoriken försÀmras kraftigt. Hos hÀst Àr det frÀmst arabhÀsten som drabbas men Àven hos raser dÀr arab korsats in för att förfina linjerna dyker sjukdomen upp emellanÄt. En hÀst med denna defekt kommer att verka helt normal vid födseln men symptomen upptrÀder relativt tidigt oftast mellan sex veckor till ett halvÄr efter födseln. Symptom som en drabbad hÀst uppvisar Àr bl.a. ataxi och muskeltremor, frÀmst dÄ i halsmuskulaturen.

Denna studie handlar om hur förskollÀrare uppfattar estetiska lÀrprocesser. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra aktiva förskollÀrares uppfattning om estetiska lÀrprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en empiriinsamling baserad pÄ intervjuer. Intervjuerna, utifrÄn en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollÀrarna har olika förestÀllningar om vad estetiska lÀrprocesser innebÀr.

Inom ridsporten lÀggs stort fokus pÄ hÀstens trÀning och vÀlmÄende, men ryttarens trÀning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför ryttare bör trÀna Àven utan hÀst, man fÄr bland annat en bÀttre kÀnslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier pÄ fysisk trÀning för ryttare dÀr det har bevisats att avsutten trÀning kan förbÀttra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats dÀr man jÀmfört hopp- och dressyrryttares fysiska prestationsförmÄga utan hÀst. Syftet med denna studie Àr att under ett tillfÀlle, jÀmföra hopp- och dressyrryttare genom ett antal olika tester och ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader.

Bakgrund: Att vara förĂ€lder till svĂ„rt sjuka barn Ă€r stressande och innebĂ€r en stor pĂ„frestning. Även andra anhöriga, sĂ„som mor- och farförĂ€ldrar pĂ„verkas av svĂ„r sjukdom hos barn i familjen. KĂ€nslor av skuld, rĂ€dsla och chock Ă€r vanligt. Individuell information, stöd och delaktighet i vĂ„rd och omvĂ„rdnad kan inge en kĂ€nsla av trygghet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till svĂ„rt sjuka barn.Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes för att uppnĂ„ studiens syfte. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor med minst 2 Ă„rs yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvĂ„rden.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.