BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.

?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den Àrftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den Àrftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 Ärs Älder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvÀrld, vid risk för att utveckla Àrftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning pÄ kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades med inspiration frÄn Burnards innehÄllsanalys. Resultat: Det som framkom var att kvinnorna kÀnde sÄrbarhet i samband med genetiskt test, de kÀnde den Àrftliga utsattheten bÄde för sin egen, barnens och anhörigas del, valet att ta bort eller behÄlla sina bröst, de kÀnde behov av stöd i samband med att i förebyggande syfte ta bort brösten samt de upplevde en förÀndrad kroppsbild. Slutsatser: Det finns mycket som tyder pÄ att kvinnors livsvÀrld pÄverkas av att operera bort brösten i förebyggande syfte. Denna litteraturstudie har vÀckt intresse att genom en empirisk studie forska vidare om vÄrdpersonalen bemötande till kvinnor som vÀljer en förebyggande operation.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i Äk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjÀlpmedel som man kan anvÀnda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det Àr viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som Àr bidragande faktorer till lÀrande och kunskap för lÀrare sÄvÀl som elever och dÀrmed inte vara kritiska mot det.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika skolor som arbetar i skolÄr 3-6.Datorer och IT Àr de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjÀlpmedel som kan anvÀndas som en god inlÀrning för eleverna.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet pÄ Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklÀrarnas IKT-anvÀndande pÄ högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare anvÀnder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmÄgor som lÀrs ut och vilka skÀl tysklÀrare har för att anvÀnda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjÀlp av kvantitativ metod i form av onlineenkÀter.

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

NÀr Windows Vista introducerades förÀndrades mappstrukturen för hur anvÀndarprofilen sparas jÀmfört med tidigare Windowsversioner sÄsom Windows XP. Denna rapport undersöker kompatibilitetsproblem med Roaming User Profiles mellan Àldre och nyare versioner av operativsystemet. Syftet med rapporten var att utreda vilka problem som kan uppstÄ, vad det gÀller Roaming User Profiles, vid en övergÄng frÄn Windows XP till Windows Vista eller 7. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av laborationer, litteratur och tester för att hitta problemen sÄvÀl som lösningar till dem. Resultatet visar att profiler skapade med Windows XP inte följer med till Windows Vista eller 7 utan det skapas sammanlagt tvÄ olika profiler, en för det Àldre och en för det nyare operativsystemet.

Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker. FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebĂ€r att smĂ„ aktiebolag inte lĂ€ngre har revisionsplikt om de undergĂ„r tvĂ„ av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsĂ€ttning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anstĂ€lldaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har sĂ€rskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anstĂ€ller revisorer för att granska de finansiella rapporterna sĂ„ att investerarna ska kunna lita pĂ„ den informationen och pĂ„ det viset kvalitetssĂ€kras den finansiella informationen. För att fĂ„ ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle och nĂ€ringsliv behövs det dĂ€rför revision. Men nackdelen med att ha revision Ă€r den stora kostnaden.Studien har fokuserat pĂ„ varför smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anvĂ€nda sig av revision lĂ€ngre.