Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Syftet med vÄrt arbete var att synliggöra i vilken utstrÀckning samt beskriva pÄ vilket sÀtt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnÄ det framstÀllda syftet genomförde vi en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma pedagoger pÄ ett antal förskolor. MÄlgruppen var förskollÀrare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades pÄ att verksamma i förskolans vÀrld arbetar efter samma regelverk, i detta fall LÀroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha vÀldigt olika förhÄllningssÀtt och förutsÀttningar som bland annat kan bero pÄ utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen pÄ ett tillförlitligt sÀtt behövdes mÄnga respondenters erfarenheter och uppfattningar, dÀrför valdes en kvantitativ enkÀtstudie som metod.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera en del av de Äsikter som föreligger angÄende det nya lagförslaget angÄende byrÄjÀv, d v s att förbjuda kombiuppdrag. UtifrÄn dessa Äsikter vill vi utreda om kombiuppdrag anses vara ett problem i Sverige idag. Dessutom kommer vi att belysa nÄgra av de konsekvenser det skulle medföra om revisionsplikten för de mindre Àgarledda aktiebolagen tas bort. Vi har utfört fallstudier, genom personliga intervjuer, pÄ Ätta revisionsbyrÄer, Ätta företag och fyra banker. samt en med Justitiedepartementet.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmÀssigt brottspreventiva ÄtgÀrder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr (1) ?GÄr det bygga bort brott??, dÀrefter (2) vilken ÄtgÀrd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker Àven vilka ÄtgÀrder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse pÄ att byggnadsmÀssiga ÄtgÀrder fungerar.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i Ärskurs Ätta hanterar tal i brÄkform vid problemlös-ning, med inriktning pÄ del av en helhet och del av antal, nÀr datorn anvÀnds som verktyg. Fokus Àr pÄ de elever som visar svÄrigheter inom detta matematikomrÄde.Teori: Vi utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innefattar bÄde socialt samspel och redskap som utvecklar vÄrt tÀnkande för att ge oss stöd i lÀrandet. VÄrt specialpedagogiska synsÀtt innebÀr att elevers svÄrigheter uppstÄr i mötet med omgivningen och detta benÀmns i forskningslitteraturen som det relationella perspektivet. Metod: För att pÄ djupet kunna studera de forskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn anvÀnds fallstudie som metod. Empirin samlas in genom att eleverna, som arbetar i par, anvÀnder ett skÀrminspelningsprogram Screencast-O-Matic sÄ att vi kan ta del av elevernas samtal och det som sker pÄ deras datorskÀrmar.

Virtualisering av datorer rent generellt innebÀr att man delar upp hela eller delar av enmaskinkonfiguration i flera exekveringsmiljöer. Det Àr inte bara datorn i sig som kanvirtualiseras utan Àven delar av det, sÄsom minnen, lagring och nÀtverk. VirtualiseringanvÀnds ofta för att kunna nyttja systemets resurser mer effektivt. En hypervisorfungerar som ett lager mellan operativsystemet och den underliggande hÄrdvaran. Meden hypervisor har virtuella maskiner sitt egna operativsystems kÀrna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Den hÀr studien Àr en kunskapsöversikt dÀr vi undersöker vadforskningen sÀger om vilka problem som kan uppstÄ kring införandetoch anvÀndandet av ?Att skriva sig till lÀsning? (ASL) med datornsom hjÀlpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns mÄnga skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att kÀnna till vad forskningensÀger om för- och nackdelar med metoden. VÄrt syfte med dennastudie Àr dÀrför att undersöka vilka Äterkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjÀlpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för de faktorer som pÄverkar IT-anvÀndninghos dess anvÀndare. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som Àr med och pÄverkar anvÀndarna ochvilken betydelse det har för den verkliga anvÀndningen. För att kunna uppnÄ detta har vi valtatt utgÄ frÄn en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika anvÀndare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss anvÀndarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvÀndning.Detta genom att vidareutveckla den modell med pÄverkansfaktorer som vi anvÀntoss av.I vÄr empiriska undersökning har vi trÀffat ett antal personer som anvÀnder datorn som etthjÀlpmedel i sitt arbete.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

SammanfattningDenna uppsats fokuserar hur datorspelande kommer till uttryck i verksamheten pÄ en förskola i södra Sverige. För att ta reda pÄ detta övergripande syfte har vi brutit ner syftet i tre olika frÄgestÀllningar som behandlar datorspelskulturen, datorspelsanvÀndandet och pedagogernas medverkan till datorspelsanvÀndande i förskolan.                      UtgÄngspunkten med vÄrt arbete Àr att genomföra en kvalitativ, abduktiv studie med inspiration av ett etnografiskt perspektiv. Detta har vi valt för att komma nÀrmre miljön, vilket avser den omgivning som informanterna deltar i, samt kulturen pÄ förskolan. Tidigare forskning visar att datorspelsanvÀndningen gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna vilket i sin tur medför att verksamma pedagoger bör öka sin kompetens inom digitala tekniker för att kunna bemöta barns kunskaper och erfarenhet i förhÄllande till bland annat konvergenskulturen, vilket innebÀr att gamla medier nÀrmar sig nya medier. Det Àr genom barns kunskaper och erfarenheter som pedagogerna kan fÄ en ökad inblick i hur datorspelskulturen och hur datorspelsanvÀndandet ur ett samhÀllsperspektiv, dÀr vÄr syn pÄ digitala tekniker pÄverkar hur samhÀllet skapar eller minskar de klyftor som kan uppstÄ mellan mÀnniskor i förhÄllande till erfarna och oerfarna anvÀndare.