Sökresultat:
8536 Uppsatser om Ćterköp av egna aktier - Sida 60 av 570
Leverantörer Àr frÄn Mars, detaljister Àr frÄn Venus : Egna mÀrkesvarors (EMV) inverkan pÄ
A1237En pÄgÄende trend inom dagligvaruhandeln hÄller pÄ att omforma förutsÀttningarna för samtliga aktörer, frÄn leverantör till detaljist och slutligen mot konsument. För ett antal Är sedan började dagligvarukedjor att introducera egna mÀrkesvaror (EMV). Denna trend förmodas ha en inverkan pÄ relationen mellan leverantör och detaljist.Studien avsÄg att undersöka vilken inverkan EMV har pÄ relationen mellan leverantör och detaljist samt studera vad som stödjer den. För att besvara syftet utfördes intervjuer med respondenter frÄn sex företag. Studien omfattade de tvÄ största detaljisterna samt fyra leverantörer inom samma produktkategori.
Att (vilja) vara delaktig - nÄgra brukares tankar om erfarenheter av inflytande inom missbruksvÄrden
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.
Mediabevakning och aktiemarknadens reaktion pÄ ny information
Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Ă
sikter har vÀckts om att massmedia Àr en viktig faktor vid förstÄelsen av finansiella marknader dÄ media har förmÄgan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrÄn detta har en kritik mot massmedia vÀxt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lÀttare Ätkomst till ny information leder till att priser pÄ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Àr att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregÄr en aktierekommendation pÄverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregÄr och efterföljer rekommendationen ifrÄga. Undersökningen har baserats pÄ rekommendationer gÀllande svenska aktier som Àr börsnoterade pÄ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strÀcker sig över tvÄ Är.
Att leva med familjehemsuppdraget - En kvalitativ intervjustudie med familjehemsförÀldrar
Studien undersöker hur familjehemsförÀldrar och deras familjer pÄverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker Àven hur familjehemsförÀldrar hanterar egna uppkomna kÀnslor, samt vilket stöd de erhÄller i uppdraget. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr sju familjehemsförÀldrar frÄn fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrÄn systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket pÄverkar familjehemsförÀldrarna, de biologiska barnen och deras vardag pÄ en rad olika sÀtt.
VÄr personliga utveckling av kulturell kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana: En autoetnografisk studie
Kulturella skillnader Àr vanliga och har alltid funnits. Inom hÀlso- och sjukvÄrd mÀrks detta allt mer och det kan dagligen uppstÄ problem pÄ grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebÀr att ha en förstÄelse för andra kulturer och Àr en förmÄga som krÀver tid och arbete för att uppnÄ. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vÄr egen kulturella kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi dÀr dagboksanteckningar efter en volontÀrperiod i Botswana analyserats.
AktivitetsförmÄga efter smÀrtrehabilitering FörÀndring av aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsstÀllelse
LÄngvarig smÀrta Àr ett problem för mÄnga mÀnniskor i hela vÀrlden och kan innebÀra svÄrigheter att utföra de aktiviteter man vill, mÄste eller förvÀntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med lÄngvarig smÀrta ansÄg vara viktigast att förÀndra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsstÀllelse förÀndrades efter smÀrtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering pÄ en multimodal smÀrtrehabilitering i SkÄne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 mÀn och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) anvÀndes samt patienternas egna kommentarer till förÀndringen kategoriserades och sammanstÀlldes.
LÀrare och elever i aktion. Matematikutveckling för elever i behov av sÀrskilt stöd
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.
Törst hos patienter som behandlas med hemodialys
 Bakgrund: Andelen njursjuka som Àr i behov av hemodialys ökar stÀndigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebÀr strÀnga restriktioner i hur mycket vÀtska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar sÄ mycket vÀtska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hÀlsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst.
Den upplevda kroppen : Ett erfarenhetsbetonat möte med Skip Arnold
Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.
Ett matkoncept utifrÄn fyra informanters upplevelser
PÄ uppdrag av ett företag i Stockholm Àr syftet för denna studie att undersöka hur nÄgra av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget Àr vidare att se hur konceptet har pÄverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förÀndrat deras kostvanor utifrÄn deras egna upplevelser..
Utvald eller utpekad? : en studie om 13 elevers erfarenheter av specialundervisning utanför den egna gruppen
Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i tvÄ olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den hÀr studien. Resultat: Resultatet av vÄr studie Àr vÀl överensstÀmmande med tidigare forskning pÄ omrÄdet. De flesta elever stÀller sig positiva till sin specialundervisning, Àven om nÄgon av eleverna ser det som "nÄgot nödvÀndigt ont".
IdentitetsförÀndring- I samband med migration
ABSTRAKT
En förestÀllning om vad identitet, tillhörighet och religion för mÄnga ungdomar i dagens mÄngkulturella svenska samhÀlle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi hÀrigenom ville ta reda pÄ mer om hur identitetsförÀndring kan te sig i samband med migration. VÄra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frÄgor. Dels för att detta Àmne ligger oss nÀra personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen Àr likadant hos andra ungdomar eller inte?
VÄra informanters sjÀlvbild Àr beroende av bÄde det förgÄngna och det framtida. Det förgÄngna inkluderar deras hÀrkomst, vÀrderingar samt deras kulturella tillhörighet frÄn ursprungslandet.
Arbetsterapeuters erfarenheter av att anvÀnda kreativa aktiviteter som ÄtgÀrd
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Ă
tgÀrd för identifikation av klienters resurser och begrÀnsningar?, Kreativa aktiviteter som ÄtgÀrd i grupp?, ?Att sÀtta mÄl med kreativa aktiviteter som ÄtgÀrd?, ?Att anvÀnda kreativa aktiviteter som ÄtgÀrd för motivation och engagemang? som pÄ skilda sÀtt bidrar till ökad förstÄelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvÀnda kreativa aktiviteter som ÄtgÀrd.
Vad pÄverkar bubblan? : -En studie av faktorer som kan ha samband med en finansiell överhettning pÄ börsen
Att placera pengar pÄ aktiemarknaden i syfte att fÄ en god avkastning Àr för mÄnga vÀldigt attraktivt. De lite mer försiktiga vÀljer andra sÀkrare alternativ sÄsom bankkonto och rÀntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier Àn i rÀntepapper Àr förstÄs att det Àr högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare vÀljer att positionera sig för aktiemarknaden sÄ Àr det av stort intresse att kunna vÀrdera om börsen Àr sunt prissatt. Att placera pengar pÄ en kraftigt övervÀrderad börs kan fÄ olyckliga följder för den enskildes ekonomi.
Given och eder skall varda givet: en studie om ideellt vÀlgörenhetsengagemang
FlodvÄgskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, vÀckte vÄrt intresse till att studera varför mÀnniskor Àgnar sig Ät vÀlgörenhet i olika former. VÀlviljan och hjÀlpsamheten efter hÀndelsen har varit stor och svenska folket har skÀnkt mycket pengar och annat till hjÀlporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som pÄverkar mÀnniskors motiv till att Àgna sig Ät ideell vÀlgörenhet i nÄgon form. VÀlgörenhetsengagemang och gÄvoutbyten Àr sociala fenomen som vi valt att tolka utifrÄn Webers idealtyper för socialt handlande: vÀrderationellt respektive mÄlrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av vÀrderationellt vÀlgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det mÄlrationella handlandet genom Mauss teori om gÄvoutbytet.