Sökresultat:
1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 14 av 111
VarumÀrkesbyggande : En studie om hur Telge Energi byggt upp ett grönt varumÀrke pÄ den svenska marknaden
Idag Àr samhÀllet vÀldigt miljöinriktat och allt fler mÀnniskor uppskattar ett utbud av hÄllbara resurser för en hÄllbar utveckling. MÄnga företag tillÀmpar detta i sitt varumÀrkesbyggande jÀmsides med andra strategier och faktorer för att uppnÄ ett starkare varumÀrke.Vi har valt att avgrÀnsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrensprÀglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumÀrke. Ett av till att vi valt Telge Energi Àr pÄ grund av att företaget gÄtt ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget Àr ytterligare ett att de Àven sÀger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar dÀrmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgÄngspunkt i att fÄ ökad förstÄelse för Telge Energis varumÀrkesbyggande har som mÄl att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillÀmpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har faststÀllt ur studien Àven försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi Àven tagit fasta pÄ brister i Energis varumÀrkesbyggande i relation till vÄr valda teoretiska referensram, som kan vara hjÀlp och anvÀndning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen Àr frÀmst baserad pÄ David A.
Undersökning av förlustförÀndringar i lÄgspÀnningsnÀt uppkomna av mikroproduktion med solceller
Detta examensarbete har utförts pÄ Vattenfall Eldistribution AB i TrollhÀttan och syftar till att berÀkna förlustförÀndringarna i lÄgspÀnningsnÀtet dÄ mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta mikroproduktion i lÄgspÀnningsnÀtet kan nÀtets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras frÄn överliggande nÀt anses vara den nÀtnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som Àr anslutna till elnÀtet har rÀtt till ersÀttning för nÀtnytta uppkommen av produktionen. ErsÀttningen skall baseras pÄ inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter Àr det svÄrt att motivera att i varje enskilt fall berÀkna nÀtnyttan, varför ett generellt schablonvÀrde berÀknats för Vattenfalls lÄgspÀnningsnÀt. BerÀkningen har utförts utifrÄn uppmÀtta sol- och lastdata pÄ sex olika lÄgspÀnningsnÀt vilka tillsammans anses representera ett generellt nÀt.
EnergiförbÀttringar i vÀxthusföretag : en fallstudie av olika investeringsalternativ
All energi Àr viktig energi. Energin Àr kostsamt för vÀxthusföretagarna i landet. I det hÀr arbetet undersöks möjligheter att spara energi i en befintlig vÀxthusmiljö. För att faktiskt kunna rÀkna pÄ de olika besparingarna anvÀnds ett fallföretag dÀr det Àr möjligt att applicera de olika energibesparingarna.
Arbetet fokuserar pĂ„ att besvara fyra frĂ„gor angĂ„ende energibesparingar i vĂ€xthusmiljö. FrĂ„gorna lyder: Ăr det möjligt att optimera energiförbrukningen utan att försĂ€mra odlingsmöjligheterna? Var finns de största energiförlusterna hos fallföretaget? Vad finns det för kostnadsmĂ€ssiga och energibesparande alternativ?, Hur mycket blir den totala energibesparingen pĂ„ en helĂ„rsproduktion för de olika alternativen?.
Genom en litteratursökning i Àmnet hittades fem punkter hos fallföretaget som kan ÄtgÀrdas.
De fem punkterna Àr: att isolera grunden, att isolera under bordskant, installera vÀv, byte av vÀxthusportar och laga otÀtheter i vÀxthuskonstruktionen.
Att isolera grunden görs med hjÀlp av cellplast i ytterkant av anlÀggningen för att förhindra kall luft att komma in och varm luft att försvinna ut.
Att isolera under bordskant innebÀr att sandwichelement placeras under bordens kant höjdmÀssigt för att inte försÀmra instrÄlningen av solsken.
BerÀkning av intÀkter för elproduktion i solceller pÄ Kungliga Tennishallen
I en vÀrld med ökande energibehov och stora miljö pÄ frestningarÀr förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose alla behov. En sorts förnybar energi Àr solcellsenergi,  men solcellsanlÀggningar kan vara svÄra att fÄ ekonomiskt lönsamma i Sverige. Detta del projekt Àr en del i ett större projekt vars gemensamma mÄl Àr att utföra en lönsamhetsalanys pÄ en tÀnkt solcellsanlÀggning i Stockholm. MÄ let med detta delprojekt Àr att undersöka hur mycket elsom en solcellsan lÀggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera dÄ anlÀggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet undersöks Àven vÀrdet av elproduktionen om den sÀljs pÄ Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för prissÀkring, osÀkerheter i den framtida elmarknaden och olika bidrag. För att uppskatta produktion och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt med övriga delprojekthar en övergripande lönsamhetsanalys utförts.
VÄrden som sista utvÀg : MÄngbesökare inom missbruks- och beroendevÄrden i södra Halland. Upplevelser, behovstillfredsstÀllelse och sociala sammanhang.
I denna uppsats beskrivs situationen för mÄngbesökarna inom missbruks- och beroendevÄrden. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bÀr alla pÄ nÄgon form av samsjuklighet och Äterkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning pÄ sjukhus. Att hitta sÀtt att avlasta den mentala smÀrtan Àr ledande genom berÀttelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade pÄ och av att bli tagna pÄ allvar. Genom makt att pÄverka sin situation och kraft att förÀndra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohÀlsa.
LÀnken mellan hÄllbarhetsredovisning och förbÀttrat hÄllbarhetsarbete : En fallstudie av UmeÄ Energi
Omgivningens ökade krav pÄ ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utstrÀckning vÀljer att visa hur de arbetar med samhÀllsansvar och hÄllbarhet. Begreppet hÄllbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte Àventyrar kommande generationers behov, och kan sÀgas utgöra kÀrnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrÄgor. Att hÄllbarhetsredovisa innebÀr att företag, utöver den ekonomiska aspekten, Àven redogör för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan pÄ samhÀllet. Ett av de mest accepterade ramverken för detta Àr Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte Àr att redovisningen ska bidra till utvecklat hÄllbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbÀttra arbetet för en hÄllbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget UmeÄ Energis hÄllbarhetsarbete för att se vilka förutsÀttningar som finns för införandet av en trovÀrdig hÄllbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av UmeÄ Energis ledning.
Morfologisk variation hos skrubbskÀdda (Platichthys flesus) : finns det en koppling till ekologi?
Fiskars morfologi, det vill sÀga dess utseende och form, kan variera beroende pÄ hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser anvÀnds för olika typer av studier dÄ det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillvÀxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. SkrubbskÀdda, Platichthys flesus, delas in i tvÄ olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, dÀr de utsjöle-kande lÀgger pelagiska Àgg och de kustlekande lÀgger demersala Àgg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper Ät i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskÀddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa tvÄ lektyper skiljer sig Ät i morfologi.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
MÄltidssammansÀttning pÄ ett sjukhus i Nordnorge jÀmfört med nationella rekommendationer
SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter pÄ norska sjukhus och sjukhem Àr undernÀrda. Mer Àn hÀlften av dessa patienter gÄr ned ytterligare i vikt under tiden de Àr inlagda pÄ sjukhus. Norska riktlinjer (KosthÄndboken) för mÄltidsplanering pÄ vÄrdinstanser rekommenderar systematisk mÄltidsplanering för att förebygga och behandla undernÀring pÄ sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gÀllande mÄltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jÀmföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett ÄtgÀrdsförslag. Metod Studien Àr en tvÀrsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, BodÞ, Nordnorge. Samtliga huvudmÄltider i de tvÄ huvudkosterna (NÞkkelrÄdskost och Energi- og nÊringstett kost) nÀringsberÀknades och jÀmfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhÀmtades med intervju av kökspersonal.
Ăr det lönsamt att ta hĂ€nsyn till temperatursvĂ€ngningar? : En fallstudie om prognostisering pĂ„ Karlstads Energi
Being able to predict the future had been an invaluable competitive advantage for any corporation. Forecasting is a vital part of any business, hence a good forecast allows enterprises to invest in a beneficial way. However, there are several ways to prepare forecasts and the forecast methodology can vary. An industry that is dependent on forecasts is the energy industry. By predicting consumers' energy consumption, Swedish energy companies can hedge on the Nordic power market Nord Pool.
Livscykelanalys: Pelletspanna frÄn kvÀnum energi
This study will identify the environmental impact in terms of carbon dioxide for a boiler house on behalf of KvÀnum energi. The boiler central consists of a main building, which in turn contains multiple components such as boilers, pipes, etc, the boiler central uses pellets fuel. It also includes a silo and an ash container. The total weight of the boiler is about 63 tons. Each boiler has an output of 600 kW; the central includes three boilers with room for a fourth if necessary.
Direkt och indirekt diskriminering inom likalöneprincipen
SAMMANFATTNINGExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik WilsonHandledare: Frederic BillTitel: VarumĂ€rkessplittring ? Att leva med tvĂ„ ansiktenBakgrund: VarumĂ€rken anses idag vara ett företags viktigaste tillgĂ„ng och Ă€r stĂ€ndigt ett Ă€mne som diskuteras. Detta innebĂ€r att det Ă€r av stor vikt att förstĂ„ hur man bygger, underhĂ„ller och utvecklar ett varumĂ€rke. Att jobba efter en strategi i varumĂ€rkesarbetet sĂ€gs av flera författare vara av stor vikt, dĂ„ detta arbete mĂ„ste ske lĂ„ngsiktigt och man mĂ„ste veta vad man vill uppnĂ„ med sitt arbete. Ăven om identiteten anses viktig Ă€r Ă€ven allmĂ€nheten och konsumenternas uppfattning, alltsĂ„ imagen, av stor vikt.
Elevers kunskaper i nionde skolÄret om energiflödet pÄ jorden.
Syftet med denna studie Àr att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet pÄ jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkÀtundersökningen och besvarat 6 frÄgor av öppen karaktÀr om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgÄngspunkt Àr en tidigare genomförd undersökning inom samma omrÄde, som var en del av utvÀrderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. UtifrÄn jÀmförelser med resultaten frÄn skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats Àr att elever presterar bÀttre pÄ skriftliga uppgifter om jordens energiflöde dÄ de fÄr förklara enskilda energikedjor i riktning bakÄt.
En energistudie av Grinstad kyrka : KartlÀggning av dagens energitillstÄnd och förslag till energibesparingsÄtgÀrder
VÄra kyrkor Àr en viktig del av samhÀllet, och Àr en kulturskatt som mÄste vÄrdas. Kyrkorna anvÀnder dock vÀldigt mycket energi till uppvÀrmning varje Är. Detta beror pÄ att de flesta av dem Àr gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad frÄga i deras verksamhet. Grinstad kyrka Àr en kyrka med hög energianvÀndning som trots att den endast Àr uppvÀrmd vid förrÀttningar anvÀnder lika mycket energi som tvÄ medelvillor. Kyrkan Àr frÄn 1200-talet, Àr byggd i tegel och vÀrms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt nÄgra elradiatorer.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.