Sökresultat:
1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 15 av 111
Utveckling av elektronik och solpanel till portabel solcellsdriven lampa
Syftet med detta projekt har varit att utveckla en solpanel och elektroniken till en portabel solcellsdriven lampa. Huvuddelarna i systemet Àr en solpanel, en ljuskÀlla, ett batteri och ett USB-uttag för att anvÀndaren ska kunna ladda t.ex. en mobiltelefon. MÄlet har varit att leverera produktionsunderlag för en fÀrdig slutprodukt.En solcell Àr en halvledare som direkt omvandlar solljusets energi till elektrisk energi i form av likström. Den spÀnning och ström som alstras av en solcell Àr beroende av ljusinstrÄlningen, temperaturen, cellens effektivitet och belastning.
Solenergi i smÄhus
Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.
Ăta bör man annars dör man, en litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid Ă€tsvĂ„righeter och malnutrition efter stroke
Cirka hÀlften av de patienter som drabbats av stroke kan fÄ svÄrigheter med att Àta. Det kan bero pÄ att de har drabbats av olika funktionsbortfall som Àr vanligt efter stroke. SvÄrigheter med att Àta kan i sin tur leda till malnutrition, dÄ det uppstÄr en obalans mellan energi- och nÀringsomsÀttning och energi- och
nÀringsintag. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvÄrdnadsteori.
GÄrdsbaserad biogas - guldgruva eller fallgrop : en investeringsanalys
Intresset för investeringar i biogasanlÀggningar Àr idag stort bÄde bland kommuner och svenska lantbrukare. Det Àr en teknik som möjliggör utvinning av energi ur bland annat gödsel. Undersökningen gjordes pÄ uppdrag av Lindhs Djur & Natur som ligger strax utanför Högsby.I denna uppsats undersöker vi om och i sÄdana fall nÀr en investering i en gÄrdsbaserad biogasanlÀggning blir lönsam.Undersökningen belyses ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Kalkylerna Àr baserade pÄ tvÄ alternativ 6000 m3 respektive 12000 m3 flytgödsel samt 1500 m3 respektive 3000 m3 fastgödsel frÄn nötkreatur, varav det första bygger pÄ deras nuvarande kapacitet och det andra pÄ potentiell framtida kapacitet.Resultatet av vÄr undersökning visar att investeringen i en gÄrdsbaserad anlÀggning utifrÄn Lindhs Djur & Naturs förutsÀttningar Àr ekonomiskt effektiv och lönsam. Genom att anvÀnda den vÀrme, elektricitet samt rötrester som anlÀggningen producerar, kan gÄrden göra stora kostnadsbesparingar.
SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader
Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten. Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.
Attefallshus som plusenergihus?
Att bygga hÄllbart och energieffektivt Àr framtiden inom byggsektorn om klimatmÄlen 2020 ska kunna uppnÄs. Ett sÀtt att bygga miljövÀnligt Àr att bygga plusenergihus. Ett plusenergihus Àr ett hus som producerar mer energi Àn vad det förbrukar. För att uppnÄ det krÀvs ett tÀtt klimatskal, lÄga driftkostnader och tillförd energi genom antingen solceller, solfÄngare eller en kombination av dem. Syftet med examensarbetet Àr att rÀkna pÄ tre olika vÀggtjocklekar i massivtrÀ och se om det gÄr att projektera attefallshuset som ett plusenergihus med nÄgon av dessa vÀggtjocklekar.
Power Press Spring
Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.
Alla ensembler Àr en grupp mÀnniskor : MusiklÀrares syn pÄ arbetet med gruppdynamik i elevensembler
Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera musiklÀrares syn pÄ sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ detta Àr kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgÄr frÄn teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Lewin, Forsyth och Blumer och anvÀnds för att definiera informanternas syn pÄ ensembler samt beskriva hur olika faktorer pÄverkar varandra nÀr det gÀller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och dÀrigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar Àven om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna gÄr till vÀga för att fÄnga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansÀttning pÄverkar gruppdynamiken och lÀrandesituationen.
Samband mellan fysisk aktivitet och sjÀlvskattad stress, energi och muskelbesvÀr hos anstÀllda med ett rörligt respektive ett stillasittande arbete.
The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.
SÀsongslagrad spillvÀrme för avisning av Kallax landningsbana
Snöröjningen och isbekÀmpningen pÄ Kallax flygplats i LuleÄ sköts idag med hjÀlp av plogning, sopning, borstning med stÄlborstar och anvÀndning av isbekÀmpningsmedel som Urea. Det Àr en vÀldigt kostsam verksamhet och Àven miljöbelastande dÄ Urea har en gödande effekt pÄ sin omgivning. Det hÀr examensarbetet undersöker ett alternativt sÀtt att hÄlla banan fri frÄn snö och is. Genom att lÀgga ner rör i asfalten och i dessa rör cirkulera varmt vatten kan man vÀrma upp banan sÄ att den fallande snön smÀlter. VÀrmen utgörs av spillvÀrme som lagras i ett bergvÀrmelager frÄn inköpstillfÀlle till anvÀndning, dvs frÄn sommar till vinter.
VarumÀrkessplittring - Att leva med tvÄ ansikten
SAMMANFATTNINGExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik WilsonHandledare: Frederic BillTitel: VarumĂ€rkessplittring ? Att leva med tvĂ„ ansiktenBakgrund: VarumĂ€rken anses idag vara ett företags viktigaste tillgĂ„ng och Ă€r stĂ€ndigt ett Ă€mne som diskuteras. Detta innebĂ€r att det Ă€r av stor vikt att förstĂ„ hur man bygger, underhĂ„ller och utvecklar ett varumĂ€rke. Att jobba efter en strategi i varumĂ€rkesarbetet sĂ€gs av flera författare vara av stor vikt, dĂ„ detta arbete mĂ„ste ske lĂ„ngsiktigt och man mĂ„ste veta vad man vill uppnĂ„ med sitt arbete. Ăven om identiteten anses viktig Ă€r Ă€ven allmĂ€nheten och konsumenternas uppfattning, alltsĂ„ imagen, av stor vikt.
Skolmatslotteriet : En kvalitativ studie om leverantörernas del i skolmatens nÀringsriktighet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka i vilken mÄn leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska nÀringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. FrÄgestÀllningar till nÀringsberÀkningen: Hur ser energi- och nÀringsinnehÄllet i skolmat ut i förhÄllande till SNR? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i energi- och nÀringsinnehÄll i förhÄllande till SNR? FrÄgestÀllningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan pÄverka nÀringsinnehÄllet i skolmaten? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en nÀringsberÀkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos tvÄ leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. NÀringsberÀkningen har gjorts utifrÄn recept som anvÀnts under en exempelvecka vardera som vi fÄtt ta del av frÄn leverantörerna.
Ăldre hĂ€stars nĂ€ringsbehov : en fĂ€ltstudie av utfodring pĂ„ ridskola
REFERATPÄ en ridskola finns hÀstar i varierande Äldrar. För personalen Àr de Àldre och rutinerade hÀstarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet Àr ovÀrderlig och pÄ sÄ vis har den Àldre hÀsten en viktig roll pÄ ridskolan. OmvÄrdnaden och dÀribland utfodringen av den Àldre hÀsten Àr dÀrför mycket viktigt för att hÄlla hÀstarna i gott skick.Det primÀra syftet med detta arbete var att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra svenska ridskolor för att ta reda pÄ eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de Àldre och yngre lektionshÀstarna. Det sekundÀra syftet var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka den eventuella skillnaden mellan Äldersgrupperna.Studiens frÄgestÀllningar var: Utfodras Àldre hÀstar annorlunda jÀmfört med yngre hÀstar pÄ ridskolan med avseende pÄ energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de Àldre och yngre hÀstarna med avseende pÄ fodermedel?Studiens hypoteser var: Den Àldre ridskolehÀsten har ett högre energiintag Àn den yngre.
EnergianvÀndning och energieffektiviseringsÄtgÀrder vid sjukhusen i Norrbottens lÀn
I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvÀndningens inverkan pÄ miljön. MÄnga ifrÄgasÀtter inte tillgÄngen pÄ energi och tar dÀrför inte hÀnsyn till kopplingen mellan energianvÀndning och miljöfrÄgor, trots att energieffektivisering Àr ett av de viktigaste sÀtten att förbÀttra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens lÀns landsting Àr en stor fastighetsÀgare i Norrbotten med en total lokalyta pÄ cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning Àr betydelsefull betrÀffande sÄ vÀl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga energianvÀndningen vid sjukhusen i Norrbottens lÀn samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvÀndningen.
Modellering av svÀllande betong : Alkali-silikatreaktion (ASR) i en befintligturbininneslutning
För att bibehÄlla elnÀtet stabilt Àr det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhÀllets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepÄ tid pÄ dygnet och Àven av Ärstid. Att kunna samla energi dÄ behovetÀr lÄgt, för att sedan utvinna och distribuera energi dÄ behovet ökar ÀrdÀrför viktigt. Vattenkraft Àr en av de energikÀllor som Àr enklast attreglera. Denna energi Àr dessutom relativt miljövÀnlig.