Sök:

Sökresultat:

55620 Uppsatser om Ćldrande samt kostnader - Sida 56 av 3708

Kinas nya institutionella kontext : Hur pÄverkas svenska telekombolag och dess underleverantörer?

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan Är 2002-2008 och ta reda pÄ hur svenska företag inom telekombranschen pÄverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jÀmförelse av institutionella faktorer mellan Ären 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevÀrt dyrare för utlÀndska företag att verka i Kina som resultat av mÄnga institutionella förÀndringar som skett de senaste Ären, bl.a. har mÄnga incitament för utlÀndska bolag slopats och marknaden Àr nu mer rÀttvis mellan utlÀndska och inhemska företag. Undersökningen visar Àven pÄ en fortsatt lÄngsam utveckling av politiska och sociala faktorer sÄsom korruption, patentskydd och byrÄkratisk kvalitet.

Psykosocial arbetsmiljö hos arbetsledaren pÄ ett pappersbruk

De senaste Ă„ren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av lĂ„ngtidsfrĂ„nvaro pĂ„ grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda lĂ€nderna. I Sverige har debatten om hur detta ohĂ€lsotal skall sĂ€nkas, förts pĂ„ olika nivĂ„er och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hĂ€lsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt vĂ€rdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Sju Àldreboenden i Enköping kommun : En granskning av nyckeltal, riktvÀrden och internhyressystemet.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivÄn för en grupp Àldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhÄllskostnadsnivÄerna Àr jÀmfört med kommunala Àldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna pÄ Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhÄlla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhÄll, mediaförbrukning, administration jÀmförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur vÀl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jÀmföra styrdokumentet mot tillgÀnglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt lÄga summor pÄ bÄde planerat och avhjÀlpande underhÄll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, lÄga hyresintÀkter jÀmfört med mÄnga andra kommuner i Sverige.

Faktorer som pÄverkar kapitalstrukturen ? En studie utifrÄn den svenska industribranschen

Syfte:Huvudsyftet med vÄr uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler pÄverkar skuldsÀttningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag frÄn 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjÀlp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare anvÀnde vi oss av respektive företags Ärsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i tvÄ olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsÀttningsgraden kunde sÀkerstÀllas statistiskt.

Att delta i projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Sju deltagares upplevelser

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ tvÄ, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhÀllets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner Àr effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Àr ett pÄgÄende projekt, som Àr inriktat pÄ att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

TvÄ sidor av samma mynt : Komponentansatsens vara eller inte vara

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar BokföringsnÀmnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillÀmpa den sÄ kallade IAS-förordningen. Vid ett sammantrÀde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmÀnt rÄd med vÀgledning om UpprÀttade av Ärsredovisnig (K3) skulle gÄ ut pÄ remiss. Det som ledde till mÄnga kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anlÀggningstillgÄngar, mer specifikt, den sÄ kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera aktörer med olika perspektiv pÄ externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angÄende komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn pÄ komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrÄn ett kostnads- och vÀrderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och vÀrderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Outsourcing avröntgenbildsgranskning : En vÀg mot kostnadsbesparing och kvalitetsförbÀttring inom sjukvÄrden?

AnvÀndandet av teleradiologi, elektronisk överföring av röntgenbilder mellan sjukvÄrdsenheter för diagnostisering och granskning, har ökat pÄ senare Är vilket kan ses som en följd av utökad anvÀndning av outsourcing i sjukvÄrden. Huvudargumentet för teleradiologi Àr att det medför sÀnkta kostnader, dock finns det fÄ empiriska bevis som stödjer detta. Syftet med denna studie Àr att pÄ tvÄ svenska sjukhus undersöka huruvida det Àr kostnadsbesparande att outsourca granskningen av röntgenbilder nattetid eller ej samt att undersöka andra aspekter som pÄverkar beslut kring outsourcing av röntgenbildsgranskning. I studien jÀmförs sÀrkostnaderna för tvÄ alternativ; att outsourca röntgenbildsgranskningen till ett företag med svenska lÀkare stationerade i Sydney och att behÄlla granskningen in-house pÄ sjukhuset. Studien bygger pÄ en kostnadskalkyl för de tvÄ alternativen som kompletteras med intervjuer och en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen mÀter förÀndringsvÀrden för arbetsmiljö, patentsÀkerhet, kvalitet, kunskap och tid vid outsourcing av röntgenbildsgranskning. Studiens resultat visar att outsourcing av röntgenbildsgranskning kan vara ett kostnadsbesparande alternativ för svenska sjukhus, Àven om kostnadsbesparingen skiljer sig markant Ät mellan de bÄda sjukhusen.

Sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur : En kvantitativ undersökning av socialsekreterares kunskap

Studiens syfte Àr att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala lÀn har gÀllande sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistÄnd för kostnader kopplade till vÄldsutsatta kvinnors husdjur. För att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valdes en kvantitativ ansats och en enkÀtundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar frÄn 142 respondenter frÄn sju kommuner i Uppsala lÀn. EnkÀten innefattade Àven en öppen frÄga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort samhÀllsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för vÄldsutsatta kvinnors husdjur.

Val av bekÀmpningsstrategi vid utbrott av mul- och klövsjuka

Mul- och klövsjuka Ă€r en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset Ă€r nöt, gris, fĂ„r, get, buffel samt ett flertal klövbĂ€rande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra lĂ€nder, bland annat till NederlĂ€nderna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekĂ€mpning och ersĂ€ttning till djurĂ€gare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt fĂ„r ocksĂ„ de begrĂ€nsningar i export som lĂ€ggs pĂ„ ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Kostnadsfördelning i en decentraliserad organisation: en fallstudie om kommunikation och upplevelser hos kontorschefer pÄ Handelsbanken

I detta arbete har vi valt att studera hur kommunikationen angÄende kostnadsfördelning sker i en decentraliserad organisation. Vi kommer Àven att studera om det finns en koppling mellan hur uttalade intentioner frÄn ansvariga för kostnadsfördelning till avdelningschefer uppfattas. Det har förekommit mÄnga diskussioner kring kostnadsfördelning, eftersom det Àr en icke önskvÀrd kostnad för avdelningar. MÄnga gÄnger Àr denna kostnadsfördelning inte accepterad, för att förstÄelsen för kostnaden saknas och att avdelningarna oftast inte kan vara med och pÄverka varken kostnaden eller sÀttet fördelningen sker pÄ. Kommunikation Àr framförallt viktig vid kostnadsfördelning för att skapa förstÄelse och acceptans hos avdelningar i organisationer.

Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik

Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.

Entreprenöriella lantbruksföretag i skÄnska Provence : fallstudie av tre företag i östra SkÄne

Svenska konsumenter efterfrÄgar allt mer mat med fler mervÀrden som exempelvis svenska nÀrproducerade produkter. Konkurrensen pÄ matmarknaden Àr stor, vilket innebÀr att mÄnga lantbrukare vÀljer mellan att satsa pÄ stordriftsfördelar med lÄga kostnader eller att diversifiera produktionen och dÀrmed kunna sÀlja produkter till ett högre pris. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa förstÄelse för hur tre entreprenöriella landsbygdsföretag i östra SkÄne anvÀnder sina resurser strategiskt och utvecklar dem till nÄgot unikt via vidareförÀdling. Teorin baserar sig pÄ en litteraturgenomgÄng kring begreppen entreprenörskap, resursbaserad teori och entreprenöriella strategier. Den empiriska studien bestÄr av en fallstudie med tre företag i östra SkÄne dÀr kvalitativa intervjuer har genomförts med en företagsledaren för varje företag. Inom entreprenöriella företag Àr det inte sÀkert att ledarna agerar strategiskt. Men genom att anvÀnda begreppet entreprenöriella strategier menar vi att en entreprenör som stÀndigt utvecklar sina resurser agerar strategiskt. Studien visar hur resurser och vidareutveckling av dessa kan spela stor roll för företags etablering, utveckling och existens..

Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges lÀn 2002-2012

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Utredning av lÀnkplattans anvÀndning vidvÀgbroar

För byggprojekt som lÀggs ut pÄ anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern Àr det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfÀllet enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ÀndÄ lyckats vÀl med sina byggprojekt. Med en önskan om att fÄ bÀttre kontroll över projektkostnader och tidsÄtgÄng samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att anvÀnda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet Àr att för ett kommande pÄ- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anlÀggning utifrÄn befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvÀrdera hur vÀl kalkylen stÀmmer överens med verkligheten samt Àven ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mÀngdavtagning frÄn projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förvÀntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad pÄ cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 mÄnader om det kontinuerligt Àr fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har Àven resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Kan hÀlsa mÀtas?: En jÀmförande studie mellan tvÄ olika hÀlsobegrepp

De senaste Ă„ren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av lĂ„ngtidsfrĂ„nvaro pĂ„ grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda lĂ€nderna. I Sverige har debatten om hur detta ohĂ€lsotal skall sĂ€nkas, förts pĂ„ olika nivĂ„er och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hĂ€lsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt vĂ€rdet av att kunna identifiera riskpersoner.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->