Sök:

Sökresultat:

55620 Uppsatser om Ćldrande samt kostnader - Sida 57 av 3708

Energieffektivisering pÄ GETRAG All Wheel Drive AB

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag Àr viktigt för att dessa ska kunna bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. DÄ el- och andra energipriser förutsÀgs stiga i framtiden ökar Àven företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts pÄ GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlÀgga företagets energianvÀndning och dÀrigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. KartlÀggningen har haft sÀrskilt fokus pÄ elenergianvÀndningen dÄ denna stÄr för den största kostnaden bland energislagen. HÀnsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsÄtgÀrderna har berÀknats.KartlÀggningen har genomförts genom mÀtningar av elanvÀndningen pÄ produktionsnivÄ i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mÀtdata över elanvÀndningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Riktade omvÄrdnadsÄtgÀrder vid postoperativt illamÄende hos kvinnor i fertil Älder

Postoperativt illamÄende drabbar en tredjedel av dem som genomgÄr en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamÄende och krÀkning (PONV) Àr att vara kvinna i fertil Älder, hos vilka det Àr tre gÄnger vanligare Àn hos mÀn. PONV krÀver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamÄende har troligtvis funnits sedan anestesin började anvÀndas i mitten av 1800-talet. Under Ären som följt har sÀkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamÄende förekommer fortfarande och har fÄtt benÀmningen ?the big little problem? Postoperativt illamÄende Àr speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp.

Identifiering av immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Revisionspliktens betydelse ur ett intressentperspektiv: en survey av fem externa och upplysta intressenter

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, sÄ kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen Àr det endast ett fÄtal lÀnder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för smÄ aktiebolag skiljer sig Ät mellan lÀnderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har ocksÄ ett direktiv vuxit fram angÄende revisionsplikten. Det Àr enligt EU:s fjÀrde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för smÄ aktiebolag.

Implementation av kalkyl- och planeringsverktyg hos byggentreprenör pÄ ett planerat byggprojekt.

För byggprojekt som lÀggs ut pÄ anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern Àr det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfÀllet enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ÀndÄ lyckats vÀl med sina byggprojekt. Med en önskan om att fÄ bÀttre kontroll över projektkostnader och tidsÄtgÄng samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att anvÀnda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet Àr att för ett kommande pÄ- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anlÀggning utifrÄn befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvÀrdera hur vÀl kalkylen stÀmmer överens med verkligheten samt Àven ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mÀngdavtagning frÄn projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för tidplaner som visar förvÀntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad pÄ cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 mÄnader om det kontinuerligt Àr fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har Àven resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner : En observationsstudie

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillÀmpas för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner (VRI). VRI Àr ett hot mot patientsÀkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhÀllet.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvÄrd i ett antal utvalda omvÄrdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie dÀr data inhÀmtades genom strukturerad observation. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och totalt 68 observationer gjordes pÄ tvÄ ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hÄr (87%) samt till anvÀndning av handskar (87%). LÀgst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnÀra arbete eller anvÀndning av handskar (1%). Inte vid nÄgon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Hur personer med lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för dem

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

Svenska bioenergimarknaden - bladvass lönsam som kommersiell energigröda

SÄ som miljön ser ut idag och med de stÀndiga pÄminnelserna om farliga koldioxidutslÀpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjÀlp att berÀkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vÄr uppsats med tanke pÄ att fÄ en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att ocksÄ ta fram en kalkyl över de kostnader och intÀkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nÄ fram till vÄrt syfte var vi givetvis tvungna att sÀtta oss in i Àmnet, och detta skedde genom en mÀngd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.VÄrt insamlade material kunde vi sedan applicera pÄ vÄr teori. För att vi skulle fÄ nÄgot att jÀmföra med har vi ocksÄ gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass Àr tre relativt likvÀrdiga energigrödor, dÀrför valde vi just dessa för jÀmförelse.

Kostnader för vÀlfÀrdstjÀnster i VÀstra Götalands kommuner

This bachelor?s thesis examines costs of welfare services in municipalities of the region of VÀstra Götaland in Sweden. Previous research provided reasons to expect a link between costs of welfare services and demographic changes. Furthermore, Willam J. Baumol?s theory about ?the cost disease? also provided reasons to expect a link between welfare services and salary levels.

Automatiserad klassificiering av elnÀtsstörningar

AnvÀndandet av elektronisk utrustning stÀller ökade krav pÄ stabila kraftdistributionssystem. EnspÀnningsdipp pÄ 100 ms kan i vissa industrier leda till förluster pÄ flera miljoner. Ett projekt [5]frÄn 2004 berÀknade industrins kostnader för vissa typer av dippar och avbrott i Sverige till mellan1-1,5 miljarder kronor per Är. För att felsöka och för att förebygga fel finns dÀrför ett behov av attstudera störningar pÄ elnÀtet.MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att genom litteraturstudier undersöka klassificering avelnÀtsstörningar och att implementera nÄgot av den inhÀmtade kunskapen. Rapporten ska ge enöverblick över omrÄdet klassificering av dippar.Arbetet har utförts pÄ Metrum Sweden AB.

Konsekvenser av förÀndringar i det kommunala statsbidrags- och utjÀmningssystemet

I denna uppsats jÀmförs det gamla kommunala utjÀmningssystemet, som gÀllde mellan 1996 och 2004, med det nya som trÀdde i kraft vid Ärsskiftet 2004/2005. Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds ekonomisk teori med fokus pÄ relationerna mellan olika nivÄer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrÀtten, krÀver att kostnader som inkomster utjÀmnas över kommungrÀnserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjÀmningssystemet att upprÀtthÄlla kommunal sjÀlvstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhÀllsekonomiska effekter uppstÄr. En betydande del av uppsatsen behandlar de tvÄ olika systemens effekter för olika kommuntyper.

Specialpedagogiken i praktiken : Ett förslag till en alternativ organisation inom x-skolan

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

Estetiska Àmnen i undervisningen : Hur lÀrare i Är 1-3 arbetar med estetiska Àmnen

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Var finns Miljöarbetet? En studie av samverkan mellan tre företags affarsmodeller och deras miljöarbete

Bakgrund och Problem:MiljöfrÄgor Àr ett allt oftare debatterat Àmne, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet hos företag. Miljöledningssystem möjliggör för företag att pÄ ett standardiserat sÀtt arbeta med miljöfrÄgor. Det har med tiden vuxit fram allt mer kritik mot miljöledningssystem sÄ som t.ex. ISO 14001. Denna kritik menar att miljöledningssystem inte fungerar som en integrerad del av företag utan anvÀnds som ett sÀtt att legitimera företags miljöarbete.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och utvÀrdera samverkan mellan miljöarbetet och affÀrsmodellen i tre utvalda företag, samt försöka se vad som kan frÀmja denna samverkan.

Energieffektivisering i köpcentret Sisjö Entré i Göteborg

Med energieffektivisering menas att man anvÀnder energi pÄ ett effektivt sÀtt som ska leda till en positiv inverkan pÄ miljö och samhÀlle.Sisjö Entré Àr ett köpcentrum som har en Ärlig energiförbrukning pÄ 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvÀrde ha en Ärlig förbrukning pÄ 1 530 000 kWh, alltsÄ en minskning med 18 %. Köpcentret bestÄr av 17 butiker och i examensarbetet undersöks fem butiker vilka Àr Toys ? Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mÀtningar pÄ ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i butikerna som orsakar mest förbrukning. MÄlet Àr att komma fram till förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska energiförbrukning samt kostnader.Vi kom fram till att belysning Àr den största lasten i handelslokaler vilka Àr Toys ? Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) Àr utrustningen i köket som stÄr för 75 % av restaurangens totala förbrukning.I Rusta upptÀckte vi att elmÀtarna visade lÀgre vÀrden Àn den verkliga förbrukningen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->