Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

Fler och fler tryckerier väljer att komplettera sin verksamhet med digitaltryck. Anledningar till det är många, men de största fördelarna ligger i att kunna trycka variabel data och att leveranstiden är väldigt kort. Dessutom har kostnader för digitaltryck som tryckteknik sjunkit väsentligt de senaste åren, vilket gör den till ett bra alternativ till traditionella trycktekniker.Under vissa omständigheter är valet av tryckteknik självklart, men var gränsen går för när vilken teknik ska tillämpas är svårt att svara på. I denna uppsats har jag försökt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för vilken tryckteknik som väljs. Analysen, som görs utifrån teorier om beslutsfattande, lägger tyngdpunkten vid vad som är rationellt på kort sikt och fokus ligger här på lönsamhetsjämförelser.Vilket lönsamhetsmått som används vid lönsamhetsjämförelser är situationsberoende.

Sammanfattning: Idag är det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i två kategorier som benämns med små och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvägagångssätt där ett antal aspekter såsom implementering och idé förekommer. Flera kända forskare har studerat kring olika kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.

Sala Silvergruva AB är ett av många företag som just nu kämpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hållbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende på ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfångare, solceller, pelletspannor, värmepumpar, effektivisering samt lagring av värme från växthus respektive fjärrvärme. Dessa analyseras var för sig med utgångspunkt i tio krav som speglar hållbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angående investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta där det tydligt framgår vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka åtgärder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthålligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och värmepumpar visar sig i nuläget vara de mest uthålliga tekniklösningarna.

Con-Form AS är en norskägd stomentreprenör som projekterar och egentillverkar byggdelarsåsom vägg, bjälklagselement, pelare, balk, trappor och våtrumsmoduler. Att tillverkavåtrumsmoduler är en relativt ny och obeprövad byggteknik i Sverige gentemot platsbyggdavåtrum. Anledningarna till valet av en specifik produkt är priset och kvalitén.Den prisjämförelse som utförts i denna rapport är framtagen utifrån produktion av tjugofyravåtrum. Våtrummet som har kostnadskalkylerats är på 5,9 m2 och består av en toalett, ettduschset med draperi samt ett handfat med tillhörande underskåp och armaturer.Kostnaden för våtrumsmodulen har tagits fram av Con-Form Töcksfors AB och kostnaden fördet platstillverkade våtrummet av NCC Karlstad i samarbete med underentreprenörer. I dettafall blev summan för det platstillverkade våtrummet 52 500 SEK och summan förvåtrumsmodulen 50 900 kr.

En viktig del i ett företags strävan i att bli mer lönsamt, samt att hålla ned kostnader till ett minimum, är en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. Väntan i produktionen är en form av slöseri och kan till exempel uppkomma när personalen inte kan arbeta på grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri är att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krävs förutsättningar för en god informationsstruktur med en väl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsättningar kan erhållas genom standardiserade arbetssätt.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillämpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behålla egenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningentvingas välja K3. Det innebär högre administrativa kostnader jämfört med en tillämpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebär en konflikt då EU och Regeringen har som målatt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stärkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgångar ibalansräkningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.Frågeställning: Vilka är de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgångar i balansräkningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgångar i sin senasteårsredovisning har valts ut.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbränning och deponi och samtidigt öka andelen till återvinning. Från och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, återvinning eller förbränning med energiutvinning, som är mest samhällsekonomiskt lönsam gällande hantering av vätskekartonger. De externa kostnaderna, hushållens kostnader och miljökostnader, är mycket viktiga i kalkylen.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS ? Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas.

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.

Traditionell systemutveckling präglas ofta av långa utvecklingsprocesser och en oförmåga attmöta förändrade behov från kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstår kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rätta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt när de uppstår och därmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. Låg kvalitet påmjukvara är ofta ett symptom på djupare organisatoriska problemEtt synsätt som syftar till att möta dessa problem är lean software development. Synsättet harinspirerats av lean production som är en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur är det arbetssätt som har tillämpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvändas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

I jakten på att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva väljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till länder där de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva verksamhet är bättre än i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom så kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skälen till varför företag väljer att outsourca sin tillverkning är kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lågkostnadsland kan företagen dra nytta av de lägre lönekostnader som dessa länder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det även en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.