Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lÀrare kontrollerar om elever, i de tidigare Ären 1-6, har förstÄtt de grundlÀggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i LuleÄ kommun som arbetar med matematik i de tidigare Ären. Litteratur som behandlar detta omrÄde visade att metoderna för att kontrollera kunskap Àr mÄnga. Intervjuerna visade att lÀrarna anvÀnder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lÀrarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krÀvs inom matematiken.

Alla mĂ€nniskor behöver kunskaper i matematik. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r dock att mĂ„nga elever inte nĂ„r betyget G i skolĂ„r nio. I denna undersökning lyfts Ă„sikter frĂ„n lĂ€rare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nĂ„ högre mĂ„luppfyllelse i matematiken i skolĂ„r nio. Även skolledarnas och lĂ€rarnas Ă„sikter om hur ekonomin pĂ„verkar detta arbete undersöks. Metoden som anvĂ€nts i studien Ă€r en kvalitativ undersökning i form av en enkĂ€t med öppna frĂ„gor.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Detta konsumtionsarbete kartlÀgger delar av den forskning som gjorts om elevers lÀrande i matematikundervisning via problemlösning. BÄde svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt pÄ internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att fÄ fram ett sÄ aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte Àr att utreda hur elevers lÀrande pÄverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsÀttningar pÄverkas olika av ett sÄdant arbetssÀtt. Resultatet redogör dels för forskning som pÄvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan pÄverka lÀrandefaktorer positivt.

Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt kunskapsmÀssigt inom matematik.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Alla som studerar pÄ gymnasiet lÀser matematik A och blickar man bakÄt har de i grundskolan uppnÄtt minst mÄlen för godkÀnd. DÄ matematikinnehÄllet Àr vÀldigt lika för skolÄr nio och gymnasiets A-kurs Àr det anmÀrkningsvÀrt att inte eleverna upplever repetition i innehÄllet i större utstrÀckning. Studiens syfte Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet i Àmnet matematik. Metoden för genomförandet Àr kvalitativ i enkÀtform med öppna frÄgor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gÀller variation och innehÄll i förkunskaperna.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Vilka svÄrigheter finns nÀr gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda delen inom lÀrarutbildningen, visar att gymnasieelever har svÄrt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen Àr att belysa de problem som uppstÄr nÀr gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

Denna studie syftar till att undersöka förskollÀrares syn pÄ matematik och hur de vÀljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet Àr Àven att undersöka ifall den nya lÀroplanen för förskolan har pÄverkat lÀrarnas arbete med matematik. Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lÀrarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att fÄ ta del av deras egna tankar och Äsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollÀrare. VÄr studie visar att förskollÀrarna anser att det finns oÀndliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som Äterkommer varje dag.