Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Vad innebÀr begreppet matematiksvÄrigheter, hur arbetar lÀrare med elever som har matematiksvÄrigheter och finns det nÄgra omrÄden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frÄgor som utgÄngspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med sex olika lÀrare. Jag tar under litteraturstudien upp omrÄden som elever och matematik, lÀrares syn pÄ elever med matematiksvÄrigheter, olika sorters matematiksvÄrigheter och hur lÀrare bör undervisa elever med matematiksvÄrigheter. I intervjuerna försöker jag fÄ fram lÀrarnas syn inom samma omrÄden för att sedan kunna jÀmföra om lÀrarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.Resultatet av studien visar frÀmst att teori och praktik inte gÄr hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska lÄta eleverna leka, kÀnna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

This study examines how formal mathematics can be taught in the Swedish secondary school with its new curriculum for mathematics. The study examines what a teaching material in formal mathematics corresponding to the initial content of the course Mathematics 1c could look like, and whether formal mathematics can be taught to high school students.The survey was conducted with second year students from the science programme. The majority of these students studied the course Mathematics D. The students described themselves as not being motivated towards mathematics.The results show that the content of the curriculum can be presented with formal mathematics. This both in terms of requirements for content and students being able to comprehend this content.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

För att elever ska uppnÄ mÄlen i matematik under lÄgstadiet krÀvs inte endast förstÄelse i matematik utan Àven förstÄelse för lÀsning och sprÄk. FrÄn bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmÀrksammat att lÀrare inte lÀgger fokus pÄ detta lÀrandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver frÄga om hjÀlp för att förstÄ vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av lÀraren.