Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats. Till följd av detta gav regeringen Är 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsÀtta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utstrÀckning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ rektorsomrÄden. I vÄrt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sÀtt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsomrÄde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsomrÄde 2 arbetar pedagogerna vÀldigt spontant med matematiken utan att ens tÀnka pÄ att man gör det.

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi "en persons instÀllning till nÄgot" (Svenska Akademins Ordlista, 1998). Undersökningarna har utförts efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vÄren 2005 men i den tidigare nÀmnda klassen.

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi ?en persons instÀllning till nÄgot? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .