I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlÀrningssvÄrigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om Àmnet. Jag undersöker ocksÄ vad som kan leda till matematiksvÄrigheter och vad matematiksvÄrigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie dÀr jag undersöker vad dagens lÀrare i matematik har för kunskaper och tankar om inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Om ett barn lider av allmÀnna matematiksvÄrigheter Àr det oftast svagt i andra Àmnen ocksÄ.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlÀrningsmetoder och olika författares syn pÄ matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lÀrare har vi kommit fram till att lÀrarna har ett laborativt och undersökande arbetssÀtt. LÀrarna arbetar för att öka elevernas förstÄelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen Àr att eleverna ska kÀnna lust att lÀra matematik, vÀcka elevens nyfikenhet och intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Denna studie behandlar en alternativ pedagogik och belyser ett alternativt arbetsÀtt till den kommunala skolan. Den pedagogik som behandlas Àr waldorfpedagogiken och den avhandlas allmÀnt och med en enskild del som Àr riktad mot waldorfskolans sÀtt att arbeta med matematikundervisningen i de lÀgre Äldrarna. Waldorfskolans bakgrund och tankar beskrivs och Àven dess metodik och undervisningsinnehÄll. En djupare studie i en alternativ pedagogik kan utveckla synen pÄ undervisningsmetoder och fÄ tips pÄ hur man kan lÀgga upp undervisningen. Ett annat syfte Àr att skapa en förstÄelse varför waldorfpedagogerna arbetar som dom gör.

NÀr vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spÄr hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i Äldrarna eleverna kommer. Vi har Àven observerat mÄnga olika typer av lÀrare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet Àr dÀrför att titta nÀrmare pÄ hur intresset ser ut i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor samt titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar intresset hos eleverna. För att ta reda pÄ detta har vi utfört enkÀtundersökningar i de olika klasserna. UtifrÄn svaren frÄn enkÀterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hÀlften som enligt enkÀterna tyckte om matematikÀmnet och hÀlften som inte tyckte om det.

Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i tvÄ smÄstadskommuner i södra Sverige och en pÄ en svensk skola i Europa. Observationer anvÀndes som undersökningsmetod och observatörerna var okÀnda för barnen i de observerade klasserna. Resultatet frÄn undersökningen visade att aktivitetsbaserad matematik anvÀndes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de tvÄ förskoleklasser som inte visade nÄgot exempel pÄ aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehÄlla matematik som var aktivitetsbaserad.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollÀrare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus pÄ hinder och möjligheter. Syftet var ocksÄ att undersöka om förskollÀrarnas syn och arbetssÀtt skiljde sig Ät beroende pÄ i vilken Äldergrupp förskollÀraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollÀrare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollÀrarna anser att matematik Àr en viktig del i förskolan och att det Àr viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik Àr mer Àn bara plus och minus men Àven att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptÀckte bland intervjuerna var att nÄgra antydde att det var brist pÄ planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte sÄ ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lÀrarna anser de gör för att frÀmja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnÄ detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lÀrare i Ärskurs 2-3.  Resultat frÄn undersökningen visar att ingen lÀrare anser att de inte uppnÄr mÄlen i Lgr 11. Men lÀrarna sÀger att tiden Àr en avgörande faktor. De stora klasserna gör att lÀraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. VÄr syn pÄ den tid och resurser lÀrarna mÄste lÀgga ner pÄ enbart kommunikation har förÀndrats.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.