Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förÀndra elevens syn pÄ tilltron till det egna tÀnkandet i matematik. VÄrt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfÀllen. Den metod vi valde att anvÀnda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgÄngspunkt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av reflektionsfrÄgor till eleverna vid undervisningstillfÀllena och vi observerade dessa tillfÀllen med hjÀlp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Syftet med denna rapport Àr att utreda vad matematik- respektive karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ yrkesprogrammen pÄ gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en Àmnesintegrering mellan deras Àmnen. Med hjÀlp av en enkÀt har de tvÄ grupperna fÄtt delge sina för- och nackdelar samt i vilken utstrÀckning de tillÀmpar en sÄdan Àmnesintegrering. EnkÀten anvÀndes ocksÄ som underlag för en intervju som lÄg till grund för en beskrivning av hur ett Àmnesintegrerat arbete kan gÄ till. Majoriteten av lÀrarna var positiva till att Àmnesintegrera och ansÄg att de tillÀmpade en sÄdan undervisning men endast ett fÄtal samarbetade med sina kollegor över ÀmnesgrÀnserna..

Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lÀrare tÀnker kring matematik i förskolan. Syftet Àr Àven att undersöka hur lÀrare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gÄ till. Det framkom att vÀldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sÀtta pÄ sig ?matteglasögonen?, för att pÄ sÄ sÀtt se all den matematik som bÄde de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

AnvÀndandet av barnböcker för att upptÀcka matematik Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt som inte Àr helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen vÀcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien Àr att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptÀcka matematik. Metoden grundar sig pÄ ett undervisningsförsök dÀr jag tillsammans med en grupp barn och utifrÄn en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lÀmpar sig mycket vÀl som tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats Àr att genom att vara en medveten pedagog och se sÄ vÀl till barnens förförstÄelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer frÄn en boks text och bilder hitta vÀgar till matematikens vÀrld..

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om eleverna upplevde att det var lÀttare att lösa matematiska problem i grupp Àn enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolÄr 4 och 12 elever i skolÄr 3. De fick lösa problem bÄde enskilt och i grupp och dÀrefter svara pÄ enkÀter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolÄr 4 bÄde före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hÀlften av eleverna ville arbeta i grupp före vÄr undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Den traditionella undervisningsmetoden i matematik ersÀtts idag med praktisk matematik. Eleverna fÄr en mer aktiv och kunskapssökande roll.Elevers alltmer stillasittande livsstil leder till en ökad ohÀlsa. Skolverket rekommenderade 2003 att alla elever ska delta i nÄgon form av fysisk aktivitet minst 30 minuter/dag.Mot denna bakgrund stÀlls frÄgorna: Vilka attityder har pedagoger till att undervisa i matematik utomhus? Varför, med vad och hur arbetar pedagoger utomhus? Genom en enkÀtundersökning ochuppföljande intervjuer ges svaren, i den undersökta gruppen, att pedagoger gÀrna arbetar med matematik utomhus för att konkretisera men att stora elevgrupper och vÀder hindrar. Pedagogerna exemplifierar mÄnga moment lÀmpade för matematik utomhus samtidigt som de beskriver hur de gör..

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.