BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori pÄ byggprogrammet pÄ Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslÄr att yrkesrÀkning och infÀrgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lÀr sig mycket bÀttre. Undersökningen Àr endast gjord pÄ Rönninge gymnasium och Àr dÀrför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplÀgg. FullstÀndig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag pÄ Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i nÄgra byggkurser. Det jag vill visa pÄ Àr att integration mellan kÀrnÀmnet matematik och karaktÀrsÀmnet byggteori Àr fullt möjligt, men att det som saknas Àr kurslitteratur som knyter samman de bÄda. I dagslÀget Àr det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lÀrare att se till att infÀrgning av matematik i byggteorin genomförs.

Syftet med studien Àr att undersöka tio lÀrares instÀllning till laborativ matematik och om den skiljer sig Ät beroende pÄ vilken Äldersgrupp de undervisar.Under vÄr tid som lÀrarstudenter har vi reflekterat över att det vi lÀr och lÀser inte alltid stÀmmer överrens med det vi möter i verkligheten. NÀr det gÀller Àmnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett lÀromedel. Vi har Àven sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir Àldre. För att fÄ reda pÄ om vÄra erfarenheter stÀmde lÀste vi litteratur med fokus pÄ laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och om de kan senÄgon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkÀtundersökning i tvÄ klasser i skolÄr 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik Àr i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga Äsikter överlag Àr att matematik Àr ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmÀnna attityden utÄt i klasserna Àr en annan.I bakgrund tittar vi pÄ tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde sÀger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi Àven upp olika faktorer som pÄverkar eleverna till deras attityder, exempel pÄ dessafaktorer Àr familj, vÀnner och lÀrare..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom omrÄdet visar att omkring 50% av eleverna i skolÄr 7-9 tycker att matematik Àr roligt, och att praktisk matematik kan förÀndra dessa attityder positivt. I min undersökning vÀljer jag att observera en klass med elever i skolÄr 6 nÀr de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation frÄn att rÀkna i boken samt att det Àr roligt att klippa, klistra och mÄla.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lÀssvÄrigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar pÄ hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnÄr mÄlen i matematik pÄ grund av att de Àr i lÀssvÄrigheter. Dessutom undersöks om elever i lÀssvÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ mÄlen i matematik samt om pedagoger tar hÀnsyn till elevers lÀssvÄrigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre grundskolor i StockholmsomrÄdet, skolÄr 1-5. Av enkÀtresultatet framgÄr att pedagogerna i regel hjÀlper elever i matematik- och lÀssvÄrigheter med lÀsningen av matematikuppgifter.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera tvÄ lÀrares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lÀrarnas intryck frÄn sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lÀrarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. LÀrarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nÄ mÄlen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlÀrarna upptÀcker elevernas förmÄgor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrÄn femteman.

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Enligt Lpfö-98 skall man pÄ förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmÄga att upptÀcka och anvÀnda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsÀttning för en lyckad förskoleverksamhet Àr att man har förÀldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har dÀrför genom enkÀter undersökt hur förÀldrar uppfattar matematik i förskolan, viken instÀllning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jÀmförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik pÄ förskolan som positiv sÄ lÀnge den sker under lekfulla former, men samtidigt Àr det mÄnga andra arbetsomrÄden som prioriteras högre bland förskoleförÀldrarna. Det finns Àven förÀldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden pÄ förskolan bör anvÀndas till annat.FörÀldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma pÄ förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingÄ i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Syftet med min studie Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka anvÀndningsomrÄden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr ett fokus pÄ att ta reda pÄ vilka olika förestÀllningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som Àr rÀtt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra rÀknesÀtten, pÄ sÄ vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik Àr detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik bestÄr av att anvÀnda sig av huvudrÀkning och att rÀkna ut svÄra tal.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ laborativ matematik i undervisningen, om de sÄg en kunskapsutveckling hos eleverna nÀr de arbetade laborativt samt om de sÄg nÄgra fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrÄn tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna Àr alla ÀmneslÀrare i matematik och undervisar i Àmnet i varierande Ärskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i nÄgon utstrÀckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svÄrt att definiera dÄ arbetsmetoden kan innehÄlla mÄnga olika saker.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.