Sökresultat:
1443 Uppsatser om Ćldershomogen klass - Sida 62 av 97
Svenska handelsanstĂ€llda ungdomar i Ăresundsregionen
Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.
FrÄn ett pedagogiskt lÀge till ett annat : En studie om invandrade elever som nyligen slussats ut i vanlig klass
Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.
Pantrarna - En social rörelse i förorten
Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se pÄ vad för typ av social rörelse Pantrarna Àr. Sociala faktorer som lÄg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de anvÀnde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnÄ undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick dÀrför anvÀndas för att försöka förklara kontext sÄvÀl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen Àr gjord genom en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer, innehÄllsanalys pÄ filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen dÀr Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna Àr en social rörelse som bygger pÄ ett konfliktperspektiv dÀr de anvÀnder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer.
VÀrdegrundsarbete i grundskolans tidiga skolÄr
Syftet med detta examensarbete Àr att se hur vÄra respektive praktikskolor jobbar med skolans vÀrdegrund och vad detta fÄr för uttryck för eleverna i de tvÄ tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrÄn modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans vÀrdegrund Àr ett diffust begrepp och vi kommer Àven att belysa detta i vÄrt arbete.
I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ stycken Ärskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de tvÄ klasserna och har dÀrför inte lagt fokus pÄ att beskriva skolornas upptagningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen dÀr vi valt att stÀlla frÄgor med förskrivna svarsalternativ.
Den slutsats vi kommit fram till Àr att oavsett vilken modell skolan vÀljer Àr det viktigt att det finns en röd trÄd sÄ att vÀrdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag.
Rollen av datorsimuleringar inom fysikundervisningen : En studie av datorbaserade och traditionella laborationer om likströmskretsar
Syftet med studien Àr att jÀmföra en traditionell fysiklaboration inom ellÀra med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjÀlp av en spÀnningskÀlla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spÀnning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i tvÄ jÀmnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.
Motiverar multimedia till lÀrande? : Äsikter i en mellanstadieklass om datorstödd undervisning
Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀrare och elever som anvÀnder sig av CD-rom-baserade lÀromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lÀra sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lÀrare och tvÄ gruppdiskussioner med totalt Ätta elever ur en mellanstadieklass. Klassen anvÀnde sig av CD-rombaserad undervisning i Àmnet engelska. Observationen gav hjÀlp att utforma intervjufrÄgorna och möjlighet att jÀmföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.
Pedagogers tankar om den fria leken
De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.
Diagnos: blÄ : Depressionens skiftande definitioner i pressen
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frÄgor som stÀlls Àr; 1) PÄ vilket/vilka sÀtt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som Àr kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer Àr inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet tÀckande ett Är (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa Àr den strukturalistiska diskursen minst framtrÀdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet frÀmst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast Àr medicinering och KBT.
Algebra i tvÄ utbildningssystem: en jÀmförande studie i elevers prestationer och attityder i algebra genomförd i Sverige och i Ukraina
Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.
Det kreativa uterummet : Bildterapi i trÀdgÄrdsmiljö för personer med autism
Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.
Den Ă€rvda utbildningen och det (o)fria valet? : En jĂ€mförande studie mellan fem olika program pĂ„ Ărebro universitet
The inherited education and the (un)free choice?- A comparative survey between five different programs on University of ĂrebroThe aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?2.
Matematisk problemlösning i grupp - Hur klarar elever av att anvÀnda sina matematikkunskaper nÀr de löser problem med vardagsinnehÄll
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.
Underpresterande elever med hög potential : SÀrbegÄvning och sÀrskilda förmÄgor i matematik
LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.
SprÄkutveckling - en dans pÄ rosor?: Att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess för att frÀmja barns sprÄkutveckling
Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.
LÀrares och elevers syn pÄ elevens lÀrande vid individuella
utvecklingsplaner
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gÀller elevens lÀrande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lÀrare verksamma i Ärskurs fem, samt tvÄ elever i lÀrarnas respektive klass. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod dÄ det Àr mÀnniskors uppfattningar som vi Àr ute efter i vÄr undersökning. FrÄn resultaten i vÄr studie drar slutsatsen att lÀrare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna Àr av betydelse för elevens lÀrande. Det som lÀrarna och eleverna i undersökningen nÀmnt vara av betydelse för elevens lÀrande Àr att de under det individuella utvecklingssamtalet fÄr insikt i hur eleven förhÄller sig till de uppsatta mÄlen i styrdokumenten, samt vilka mÄl de ska strÀva mot.