Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Ändamćlsenliga lokaler - Sida 34 av 38

Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken 1971

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lÀrdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen Àr att studera om apotekarprofessionen förÀndrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. DÄ jag inte har hittat nÄgon adekvat genomgÄng som inte utgör en partsinlaga pÄ nÄgot vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-NÀtverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina tvÄ huvudfrÄgor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förÀndrades?? samt ?HÀnde det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill pÄstÄ att den första frÄgan kan besvaras med att apotekaryrket förÀndrades bÄde som en effekt av industrialiseringen av lÀkemedelsindustrin men ocksÄ att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Att ha eller inte ha nolltaxa : En fallstudie om nolltaxans fördelar och nackdelar för barn och ungdomars idrottsverksamhet i Stockholms stad

Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner pÄ grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad bestÄr en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den sÄ kallade nolltaxan. Nolltaxan innebÀr i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill sÀga att hyran Àr gratis. Det finns andra kommuner som istÀllet tar hyra för lokalerna Àven om avgifterna varierar beroende pÄ om det Àr barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgÀster som hyr lokalerna.

FörÀndring av en lagerlayout: Rekommendationer och genomförande pÄ Sandvik Mining and Construction Köping AB

Detta examensarbete Àr utfört mot Sandvik Mining and Construction (SMC), pÄ en produktionsenhet i Köping. SMC Köping, som tillverkar och levererar olika typer av gruvborrar till kunder över hela vÀrlden, har under en tid upplevt att deras lagerhantering inte fungerar optimalt med en osÀkerhet kring lagersaldo och problem med att lokalisera artiklar. Ett vÀl fungerande arbetssÀtt pÄ lagret Àr kritiskt för den interna och externa leveranssÀkerheten, nÄgot som direkt pÄverkar företagets möjlighet till att konkurrera. Syftet med detta examensarbete Àr att genom en kartlÀggning av nuvarande lagerhantering vid SMC Köping analysera, utveckla och implementera förbÀttringsförslag för layout och hanteringen vid det befintliga lagret pÄ ett sÄdant sÀtt att det sÀkerstÀller ett materialflöde till, i och ifrÄn lagret, med förbÀttrade interna och externa leveranser som resultat. För att göra examensarbetets syfte mer överskÄdligt och uppnÄeligt har ett antal delmÄl formulerats, enligt följande: - Beskriva, för denna studie, relevant teori kring layout, arbetssÀtt och systemstöd för att författarna ska fÄ en bild över hur detta behandlas i litteraturen.

SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader

Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Nya generationens borstvals : Ett arbete med att utveckla en vals som anvÀnds i ett system för underhÄlla friktionsvÀrdet pÄ flygplatsers landningsbanor

Denna rapport handlar om kÀrnan i ett borstsystem som anvÀnds pÄ flygplatsers landningsbanor för att upprÀtthÄlla ett standardiserat friktionsvÀrde. Att utföra borstningen för att upprÀtthÄlla friktionsvÀrdet medför Àven att landningsbanan blir fri frÄn diverse hinder och upprÀtthÄller en jÀmn yta, dvs. att det inte finns nÄgon smuts som kan skada maskineri. Valsen Àr kÀrnan i systemet. Arbetet genomförs för att Mase Brush Sweden AB vill fortsÀtta att driva marknaden framÄt och ta fler marknadsandelar.MÄlet med detta arbete Àr att sÀnka vikten pÄ den befintliga valsen samt underlÀtta produktionen för att sÀnka kostnaderna för Mase Brush Sweden AB.

KvalitetssÀkrad projektering av lÄgenergibyggnader

Karlstads kommun ingÄr som en del i en global klimatstrategi för att omsÀtta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta Àr att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav pÄ en lÀgre specifik energianvÀndning av lokaler och byggnader pÄ 80 kWh/m2 och Är. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstÄr i projekteringsprocessen. Syftet Àr Àven att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som förbÀttrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare pÄ teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda organisationers arbetssÀtt. Under intervjuarbetet uppmÀrksammades ett antal Äterkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredstÀllande i byggprocessen.

Odlingserfarenheter av kustgran (Abies grandis) i Sverige

Kustgranen Àr ett snabbvÀxande trÀdslag som hÀrstammar frÄn nordvÀstra Nordamerika. IEuropa odlades den första gÄngen i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska lÀnder. I Danmark Àr kustgranen inte sÄ ovanlig och odlas dÀr frÀmst lÀngskusterna. I Sverige Àr kustgranen dÀremot vÀldigt ovanlig och odling har endast skett pÄ ettfÄtal lokaler i södra Sverige. Intresset fÄr sÀgas vara mycket lÄgt för detta trÀdslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera vÀldigt bra hÀr.

Att baka en sockerkaka pÄ sju olika sÀtt ?En studie om hur personal inom daglig verksamhet för personer med funktionshinder, arbetar med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

NÀr blir det aktivt att vara passiv? : en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Ängen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Skogsutbildningen-En studie av före detta elevers Äsikter om sin skogliga naturbruksutbildning

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Alla Àr schyssta mot varandra hÀr, det sitter liksom i vÀggarna: en studie om ungdomars motiv till att besöka fritidsgÄrdar

Ungdomar efterfrÄgar fritidsgÄrdar. I denna studie finns exempel pÄ vad som motiverar fritidsgÄrdsbesökare att tillbringa sin fritid pÄ fritidsgÄrdar. HÀr finns Àven förslag frÄn ungdomar pÄ vad en fritidsgÄrdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgÄrdars funktion och uppdrag Àr en stÀndigt pÄgÄende diskussion. Ett antal företrÀdare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Elförbrukning vid uppförande av Rosenborg 3 : identifiering och kartlÀggning av nyckelkomponenter

En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Energibesparing genom minskat kylbehov i butik: Butiksbelysningens inverkan pÄ kylsystemets energiförbrukning

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker vÀrlden runt. I mÄnga butiker Àr det viktigt att ha rÀtt belysning för att visa upp de varor som ska sÀljas. I en klÀdesbutik kan elförbrukningen svara för ungefÀr 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nÀstan lika mycket vÀrme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den vÀrmer helt enkelt klÀdesbutikerna och mÄnga gÄnger lokalerna runtomkring.

FörvÀntningar pÄ konferenser : En studie som beskriver konferensdeltagares förvÀntningar pÄ konferenser samt vad som pÄverkar valet av konferens.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->