Med en syn på barnet som aktivt och kompetent (Kampmann, 2004) och en ny läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) som betonar lärande framför omsorg och omvårdnad (Halldén, 2007) är frågeställningen i detta arbete vilka möjligheter till avskildhet och vila barnen erbjuds, och själva kan ta sig, under förskoledagen. Detta har studerats genom enkäter, observationer och intervjuer som sedan samanalyserats. Resultatet visar att barnen i liten utsträckning utöver den traditionella ?vilan? erbjuds avkoppling. Det visar också att ?vilan? inte alltid är den lugnaste stunden under dagen.

Denna studie syftar till att bidra till det omfattande arbete som pågår med att rädda hotade arter världen över. I Sverige sker det framförallt genom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och tillämpande av dessa ute i landets län. I den här studien ställer jag frågan hur man landskapsekologiskt kan planera för att bevara och främja hotade arter i ett aktuellt fall för Haftahedarna i västra Dalarna. För att besvara denna fråga användes tre av områdets hotade arter: mosippa(Pulsatilla vernalis), bombmurkla(Sarcosoma globosum) och silversandbi(Andrena argentata) som paraplyarter. Dessutom gjordes en naturtypsindelning för hela området och de olika arternas åtgärdsprogram studerades.

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhållen stråldos beträffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strålbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder från uppföljningen jämfördes med behandlingsplanen frånstrålbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat på om recidivet låg innanför, tangerade eller låg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i två grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lästes erhållen stråldos i recidivet ut från strålbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fått recidiv på 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Klimatförändringar börjar allt mer få en viktig roll i allas vardag och för energibranschen har arbetet med att minska miljöpåverkan bara börjat. Branschen har sedan en tid tillbaka premierat fjärrvärme som bra miljöval för uppvärmningskälla för bostäder och lokaler. Faktum kvarstår dock att beroende på hur fjärrvärmesystemet ser ut så påverkar näten miljön olika. I denna rapport behandlas det lokala energibolaget Halmstads Energi och Miljös fjärrvärmesystem genom en optimering av systemkostnaden. Utifrån optimeringen studeras sedan skuggpriser, drift och miljöpåverkan för systemet.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju. Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete.

Dagens samhälle står inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbättrade levnadsstandarder leder till att energianvändningen ökar. Av den totala energianvändningen i Sverige står byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mål för energianvändningen i Sverige. För bostäder och lokaler ska den minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 med referensåret 1995.AB Ronnebyhus ville få en bättre översikt över sin värmeanvändning och hur mycket som gick till förlust. Därför installerades värmemängdsmätare vid olika mätpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande värmeförlust upptäcktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och värmeförluster som uppkommer i de utvändigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i området Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att värmeförlusterna uppstod på grund av bristfälliga kulvertledningar då misstanke förelåg att de var omoderna.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador på hudens barriär som en inläggning av centrala venkatetrar (CVK) innebär kan dock KNS få tillträde till normalt sterila lokaler där de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK från patienter resistensbestäms bara några enstaka kolonier vilket gör det lätt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer på CVK från patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS på CVK från olika patienter. Kolonier från CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.