Sök:

Sökresultat:

560 Uppsatser om Ändamćlsenliga lokaler - Sida 21 av 38

Undersökning av koppars effekt som antibakteriellt agens i tyg

Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invÀvda koppartrÄdar. FrÄgestÀllningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget Àr Ànnu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper Àr det tÀnkt att anvÀndas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillvÀxt i sÄr och andra kÀnsliga lokaler. Koppar Àr ett essentiellt spÄrÀmne, men har ocksÄ antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer dÀr skador pÄ cellmembranet Àr en av de viktigare. Metoderna som anvÀndes för att inokulera bakterier pÄ tyget var absorptionsmetoden, dÀr en nÀringsbuljong innehÄllande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades pÄ tygproverna, och transfermetoden dÀr tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehÄllande S.

Erfarenheter av att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Inte utan min assistent : Elever i behov av sÀrskilt stöds rÀttigheter till likvÀrdig utbildning

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Kostundervisning i skolan i Àmnet Idrott och hÀlsa : - gymnasielÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisning

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter pÄ Uppsala universitet som i och med detta arbete vill fÄ en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut pÄ en svensk gymnasieskolai Idrott och hÀlsa.Vi vill fÄ detta beskrivet för oss av bÄde lÀrareoch elever för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt. Vi har valt att anvÀnda oss att en kvalitativ metod dÄ vi har genomfört intervjuer med bÄde lÀrare och elever för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. LÀrarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. VÄra frÄgestÀllningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielÀrarna att styrdokumenten pÄverkar deras kostundervisning??Hur beskriver lÀrarna sitt innehÄll i kostundervisningen??Hur beskriver lÀrarna att deras kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lÀrares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?NÀr vi har bearbetat vÄr empiri har vi haft en teoretisk utgÄngspunkt för att analysera detta.

Ystad hamn i förÀndring

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

FastighetsförsÀljning : Ett steg mot kÀrnverksamheten

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kÀrnverksamhet kunnat mÀrkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sÀlja de fastigheter man Àr verksam i. 1997 sÄlde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen Àr att belysa varför Atlas Copco valde att sÀlja sina fastigheter samt att pÄvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser Àven att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt Àgarbytet.Resultatet vi kommit fram till Àr att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsÀljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet frÄn Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

Grovmotorik - ett bortglömt inslag i dagens förskola? : En undersökning om grovmotorikens betydelse i dag jÀmfört med för femton Är sedan

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur förskollÀrare tÀnker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jÀmfört med för femton Är sedan. Vi vill Àven skapa en förstÄelse för varför och hur en eventuell förÀndring har skett. Detta gör vi genom att frÄga hur pedagogens förhÄllningssÀtt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jÀmfört med för femton Är sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk trÀning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jÀmfört med för femton Är sedan och det Àr frÀmst tre faktorer som pÄverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Svenska företagsinkubatorer : Gemensamma framgÄngsfaktorer

Inkubatorer definieras av National Business Incubation Association som en ?dynamisk process för utveckling av mÀnniskor, affÀrer och företag. Inkubatorn bistÄr entreprenören med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nÀtverk samt en kreativ tillvÀxtmiljö med tillhörande kontorsservice?. I detta examensarbete ger vi en historisk tillbakablick och en överblick över inkubatorer verksamma i Sverige.

Wiki för kunskapsdelning inom radiologi

Denna studie och uppsats Àr en mindre del av DRA-projektet (Distribuerat RadiologisktArbetsflöde). Projektet har mÄlet att samordna information för att skapa underlag förkunskap inom sjukvÄrden i VÀstra Götalandsregionen (VGR). Detta Àr ett problem inomradiologin. DÀrför undersöks möjligheten att anvÀnda en Wiki för att stödjakunskapsdelningen och samordningen bland radiologer (röntgenlÀkare) inom Sahlgrenskasjukhus. Eftersom Wiki Àr nytt inom mÄnga verksamheter Àr detta intressant i dagslÀgetoch det Àr stort behov av forskning inom detta Àmne.

Linnéuniversitetet i Kalmar - en fallstudie

Cityuniversitetet Àr ett begrepp pÄ vÄr samtids universitetsmodell som innebÀr att universitetets lokaler ligger utspritt, helst pÄ ett fÄtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen Àr nÀra knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser pÄ universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra stÀder och regioner och universiteten anvÀnds i marknadsföringen av kunskapsregioner/stÀder. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet Àr, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Servervirtualisering och migrering

Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.

SkolgÄrden Àr en fantastisk resurs! : En kvalitativ studie om hur lÀrarna i fritidshemmet anvÀnder sig av sin skolgÄrd

VÄr studie har som syfte att se hur fritidslÀrare anvÀnder sig av sin skolgÄrd och om det som sker pÄ skolgÄrden frÀmst Àr fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var Àven att undersöka ifall det gÄr att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslÀrarna i sÄ fall gÄr till vÀga. I studien anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger pÄ olika skolor i den aktuella kommunen. VÄra resultat analyserades med hjÀlp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och Àven med hjÀlp av tidigare forskning. Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vÄr undersökning Àr nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i sÄ stor utstrÀckning som de skulle vilja i elevernas lek. SkolgÄrden anvÀnds till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö.

Delaktighet i grundskolans tidigare Är. : Elevernas delaktighet i den fysiska klassrums- och lÀrandemiljön.

Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lÀrare och pÄ vilket sÀtt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lÀrandemiljö. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med fem lÀrare frÄn fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat vÀl för mitt syfte, dÄ jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, Àr en förutsÀttning för lÀrande.

Fritidsverksamheten för 10-12-Äringar - Finns den?: En intervjustudie bland verksamma fritidspedagoger och rektorer

Syftet med vÄr rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 Är i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi anvÀnde oss Àven av ett delsyfte för att förtydliga vÄrt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 Är för att tillgodose deras behov. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi forskningsfrÄgor. ForskningsfrÄgorna Àr; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de Àldre barnen, hur ser fritidspedagogerna pÄ sin verksamhet som Àr riktad mot 10-12-Äringar och har fritidshemmets uppdrag fÄtt stÄ tillbaka pÄ grund av att fritidsverksamheten nu Àr integrerad med skolan.

Effekter av upphörd hÀvd i Lurö skÀrgÄrd : Har diversiteten av kÀrlvÀxtarter förÀndrats?

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->