Sök:

Sökresultat:

1890 Uppsatser om Ämnet Idrott och hälsa - Sida 14 av 126

Idrott och doping : En studie om idrottande ungdomars tankar om idrott och doping

The purpose of this study was to look at teenagers' thoughts and ideas regarding sports and doping, and what they think about information on doping.Important questions for our study were:What do sports mean to teenagers?What thoughts do teenagers have about demands and expectations in sports?What thoughts do teenagers have about doping?What do teenagers think about information on doping?What factors do teenagers think affects a teenager to use doping?The study was made from a qualitative approach. The material consists of twelve interviews with teenagers in the age of 16 - 18. Sports mean a lot to the teenagers in our study and they don't approve of doping in any way. Many of the teenagers asked for more information about doping.

FrÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa - En studie av religiösa och kroppsliga orsaker till frÄnvaro

Vissa elever i dagens svenska skola fÄr eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hÀlsa pÄ grund av bland annat religiösa och kroppsliga skÀl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker om samt förhÄller sig till elever som inte deltar i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grund av religiösa eller kroppsliga skÀl (eleven skÀms över sin kropp, inte vÄgar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med Ätta idrottslÀrare. Resultatet av undersökningen har visat att lÀrarna anser att de religiösa och kroppsliga skÀlen till att inte delta i undervisningen inte Àr vanliga. NÀr det intrÀffar anser lÀrarna att de flesta problemen kan lösas genom att lÀraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vÄrdnadshavare..

Vad ingÄr i Àmnet Idrott och hÀlsa? : En intervjustudie om tolkningen av Àmnesplanen

2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny lÀroplan för gymnasieskolan, Gy11. MÄlet med den nya lÀroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare Àn tidigare lÀroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lÀrarna, i Idrott och hÀlsa, som var med och utformande Àmnesplanen i Idrott och hÀlsa, tolkar Àmnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlÀgger vad som tidigare har upplevts som Àmnets syfte och olika pÄverkansfaktorer av innehÄllet i Àmnet.

IdrottslÀraren plus Idrottsledaren?: en studie i
idrottslÀrarens
attityd till samverkan med föreningsidrotten

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

IdrottslÀraren plus Idrottsledaren?: en studie i idrottslÀrarens attityd till samverkan med föreningsidrotten

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

En kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att öka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasial nivÄ. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgÄngspunkten. Resultatet visar att lÀrare tycker att sjÀlvförtroende Àr en viktig faktor i elevens lÀrande. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare arbetar pÄ en mÀngd olika sÀtt för att stÀrka elevers situationsspecifika sjÀlvförtroende i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga gÄnger arbetar lÀrare Àven omedvetet med elevers sjÀlvförtroende, exempelvis nÀr de lÄter en elev visa ett nytt moment.

Alla ska med! : En enkÀtstudie med elever och lÀrare om varför elever inte medverkar pÄ lektioner i idrott och hÀlsa

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, samt att jÀmföra det med vad lÀrare i idrott och hÀlsa tror Àr orsaken till att elever inte medverkar pÄ lektionerna. Syftet med studien Àr ocksÄ att se hur elever och lÀrare kan arbeta för att öka elevernas nÀrvaro pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.Teorin som studien utgÄr frÄn Àr: KÀnsla av sammanhang ? KASAM ? och den anvÀnda metoden Àr enkÀter. Studien inriktar sig pÄ gymnasieskolan och dÀrför har enkÀtstudier gjorts med 162 gymnasieelever pÄ tre olika skolor, samt 11 lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa Àr bland tjejer sjukdom/skada och dÀrefter att det Àr för lite bollspel. Hos killar Àr den frÀmsta anledningen att det Àr för lite bollspel och dÀrefter sjukdom/skada.

HÀlsobegreppets innebörd ur ett elevperspektiv ? i förhÄllande till idrott & hÀlsa Àmnets kursplan

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs 7 och 8 anser att hÀlsa Àr och hur de upplever att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Varför och hur vill eleverna arbeta med Àmnet, hur upplever de att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott & hÀlsa och vilken innebörd har ordet hÀlsa för eleverna? Studien lÀgger fokus pÄ elevers personliga tankar om begreppet hÀlsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd pÄ idrott och hÀlsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkÀter som besvarades av 49 elever pÄ den egna VFU-skolan. Studien Àr av en kvantitativkaraktÀr dÄ urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Ät chips, fĂ„ ett A i Idrott och HĂ€lsa! : En studie kring elevers vĂ€rderande av teori och praktik i Idrott och HĂ€lsa

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och HÀlsa Àr ett tidigare kÀnt problem. I denna studie tittar vi nÀrmare pÄ hur eleverna uppfattar och vÀrderar olika kunskaper med avseende pÄ teori och praktik i Idrott och HÀlsa. Det granskas Àven vad eleverna tror att lÀraren vÀrderar vid bedömning samt vad eleverna sjÀlva anser vÀrdefullt att lÀra sig i kursen. Undersökningen Àr gjord med en enkÀtstudie pÄ 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar pÄ pojkar, flickor, elever som lÀser studieförberedande program, elever som lÀser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

Idrott och hÀlsa lÀrarens pÄverkan till ett hÀlsosamt liv - en intervjustudie med sex lÀrare pÄ grundskolan om hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Samundervisning eller sÀrundervisning?: elever i Är 7-9 och
deras attityder till samundervisning, sÀrundervisning eller
en kombination av dessa i Àmnet Idrott och hÀlsa

Syftet med examensarbetet var att studera elever i Är 7-9 och deras attityder till samundervisning, sÀrundervisning eller en kombination av samundervisning och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Arbetet avgrÀnsades av fyra frÄgestÀllningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsÀttningen pÄ skolor med samundervisning eller sÀrundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstÄende frÄgestÀllningar? Vad pÄverkar flickors och pojkars betyg? En jÀmförelse gjordes mellan tvÄ grundskolor i Sverige. Den ena skolan anvÀnde sig huvudsakligen av sÀrundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som anvÀndes var av kvantitativ karaktÀr och bestod av enkÀter.

"Betygskrisen" i skolan : En kvalitativ undersökning av betygsskillnaden mellan flickor och pojkar

Syftet med studien Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lÀrarnas uppfattningar om varför Àmnet idrott och hÀlsa Àr enda Àmnet pojkar har bÀttre betyg i Àn flickorna. För att ta reda pÄ det hÀr har en kvalitativ studie gjorts dÀr insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielÀrare. Det Àr en genusteori som genomsyrar arbetet. LÀrarna sÀger att skolans system Àr mer gynnsamt för flickor och deras arbetssÀtt. Idrott och hÀlsa Àr pojkarnas Àmne för att det intresserar dem mer, de har bÀttre nÀrvaro dÀr jÀmfört med skolans övriga Àmnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

HÀlsa? - Det gjorde vi förra veckan : En studie om IdrottslÀrares uppfattningar om hÀlsa.

Denna studie försöker beskriva och förstĂ„ hur lĂ€rare i Idrott och hĂ€lsa uppfattar Ă€mnets hĂ€lsodel med en fenomenografisk utgĂ„ngspunkt. Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r starkt prĂ€glat av traditioner som strĂ€cker sig tillbaka till Linggymnastiken och pĂ„ senare Ă„r föreningsidrotten. Detta har lett till att Ă€mnet domineras av praktiska moment. I de tvĂ„ senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hĂ€lsoperspektiv, nĂ„got som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt stĂ€ller högre teoretiska krav pĂ„ lĂ€rarna.       Studien innefattar bĂ„de observationer och intervjuer av sju lĂ€rare i UppsalaomrĂ„det.

Skillnader mellan pojkars och flickors attityder till Àmnet
idrott och hÀlsa och dess innehÄll

Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till Àmnet idrott och hÀlsa och dess innehÄll. Undersökningen genomfördes bland elever i Ärskurs nio genom en enkÀtundersökning dÀr elevernas attityd Àmnet samt deras syn pÄ innehÄllet pÄ idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar pÄ en överlag positiv syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa bland eleverna men ocksÄ pÄ vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till bÄde Àmnet och innehÄllet pÄ lektinerna..

Idrott och hÀlsa - En faktor vid val av fysisk aktivitet?

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->