SammanfattningSyftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids.1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa?2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik?MetodVi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa.

Syftet med studien är att undersöka hur Lpo 94 påverkat lärarens yrkesroll i Idrott och hälsa. Undersökningsgruppen består av åtta stycken lärare i södra Skåne. Huvudfrågeställningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Frågan följs även upp av tre stycken underfrågor; Hur upplever lärarna att tolkningen av målen för Lpo 94 förändrats från dess intåg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förändrade organisationen för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Var lärarna i Idrott och Hälsa redo för förändringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar på att arbetet med Lpo 94 gått väldigt långsamt och fortfarande inte efterföljs på många skolor.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på statusen av elevernas självförtroende under idrottslektionen I skolan samt om självförtroendet kan förbättras via olika övningar. Detta gjordes genom en enkätundersökning med elever i åldrarna 16-19 under lektioner i Idrott & Hälsa. Efter detta genomfördes olika övningar med eleverna och några veckor senare genomfördes samma enkätundersökning för att se om det fanns några skillnader eller inte. Resultaten av undersökningen blev överlag svårtolkade, men det fanns några intressanta och överraskande resultat också, som det faktum att pojkarna var mer oroade över sitt utseende än flickorna..

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna.

Syfte och frågeställningarUndersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.Frågeställningar:Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa? För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa.

Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare arbetar med hälsa i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:Hur tolkar idrottslärare begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa?Hur utformas hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa?MetodVi har använt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade är fyra stycken lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrån KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lärarna överlag tolkar begreppet hälsa i ämnet Idrott och hälsa på likartat sätt och att det i slutändan handlar om att må bra.

Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver. Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession..

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A.What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A.