HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Ett examensarbete som med fokus pÄ elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser frÄn hela vÀrlden om bloggar i klassrummet och gjort egna enkÀter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de mÄnga nya förekomster pÄ internet och se hur vÀl den passar in i skolan. Bloggar blir lÀtt begrÀnsade av tekniken som till exempel hur mÄnga datorer skolan har eller hur mÄnga som har internet hemma. Men bloggar har ocksÄ sÄ mÄnga fördelar sÄ om man har möjlighet sÄ Àr det vÀl vÀrt ett försök..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Intentionen i uppsatsen Àr att ge en bild av vilka texter lÀrare vÀljer att lÄta eleverna lÀsa i skolan och varför man vÀljer just dessa texter. Jag stÀller mig frÄgan om det fortfarande finns vÀrderingar om högt och lÄgt i textvalet i skolan och hur man förhÄller sig till detta. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, tvÄ gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populÀrkultur anvÀnds flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen anvÀnds som lockbete. LÀrare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ordet kultur förÀndrats i en jÀmförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast Àgnats intresse Ät efterleden i orden. Efterleden frÄn SAOB har jÀmförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fÀlt har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förÀndrats frÄn betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhÄller sig till vÄld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Vilka diskurser om kultur i förhÄllande till vÄld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras pÄ ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod. Empirin utgÄr ifrÄn fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och Àgnat vÄr uppsats Ät att följa projektet Flame. Flame startades under vÄren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man sÀger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mÄl för Flame Àr att undersöka hur metodutveckling kan gÄ till i praktiken. Syftet med vÄrt arbete har varit att, utifrÄn begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tÀnker kring estetik i skolan.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrÄn ett inlÀrningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frÄgestÀllningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, bÄde som vikarie och lÀrarstudent inom idrott och hÀlsa, har vi uppmÀrksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vÄr empiriska studie hoppas vi fÄ svar pÄ varför det förhÄller sig sÄ. Det kommer Àven att framgÄ hur idrottslÀrare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen sÄ kanske det behövs en förÀndring dÀr elever och lÀrare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lÀrarperspektiv, dÀr vi tar reda pÄ hur elever och lÀrare upplever dans i skolan. Vi vill Àven ta reda pÄ hur idrottslÀrare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger pÄ en teoretisk och en empirisk undersökning.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om lÀraren dessutom lÄter eleverna arbeta med teman som ar vÀsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns nÀr lÀrare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete pÄ min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar lÀnge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vÀgar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lÀrarna. Jag kommer att intervjua bÄde lÀrarna pÄ skolan ochsedan tillsammans med en grupp pÄ skolan ska jag utveckla denna plan..