Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallÀrare. Syftet var frÀmst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser pÄ framtiden. Av intervjuerna framgÄr att eleverna ofta bÀr pÄ positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn pÄ framtiden inrymmer övervÀgande positiva bilder. Resultaten ger sÄledes en positivare bild Àn vad litteraturen ofta mÄlar upp..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

LÀroböcker som anvÀnds i undervisningen i arabiska som modersmÄl importeras frÄn arabiska lÀnder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. PÄ grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som anvÀnds i undervisningen hÀr i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats Àr att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i lÀroboken ?Al qeraa al arabia?, som anvÀnds i undervisning i arabiska som modersmÄl pÄ grundnivÄ. För att analysera den valda lÀroboken har jag valt att kombinera tvÄ analysmetoder, nÀmligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk nÀrlÀsning? och en sprÄkvetenskaplig metod, dÀr jag anvÀnder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att lÀroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som Àr frÄn olika arabiska lÀnder. Avslutningsvis diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som hÀnder nÀr det sker ett samarbete mellan skolans lÀrare och kulturpedagoger. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, nÀr de estetiska lÀroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn pÄ kultur och estetik. DÀrefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska lÀroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhÄllande till skolan och hur detta Àr stÀllt i relation till ett förÀnderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen Àr utförd med semistrukturerade intervjuer utifrÄn ett subjektivt urval. VÄr analys visar pÄ att sÄvÀl lÀrarna som kulturpedagogerna pÄ olika sÀtt förhÄller sig till estetikens möjligheter i lÀrandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom bÄde ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lÀrarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jÀmföra nÄgra skolor om teknikanvÀndning under NO-undervisningen i Ärskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lÀrarna ser pÄ anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen samt elevernas förvÀntningar pÄ teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ inriktad studie med hjÀlp av intervjuer och en enkÀtundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan anvÀnds pÄ olika sÀtt beroende pÄ lÀraren och skolans resurser.  .