Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur elevernas erfarenheter av populÀrkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av frÄn lÀraren. Materialet Àr insamlat frÀmst genom observationer av en klass i skolÄr fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att lÀraren och fyra elever intervjuades. Elevernas populÀrkulturella erfarenhet tog sig en mÀngd olika uttryck. Dessa yttryck anvÀndes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvÀrldsorientering att göra. LÀrarens attityd visade sig till stor del stÀmma överens med skolans traditionella kultursyn, dÀr man anser sig företrÀda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och dÀr populÀrkultur rankas lÄgt. De övergripande slutsatserna av undersökningen Àr att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen..

Syftet med undersökningen Àr att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lÀrares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara sÄ. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lÀrare har om Àmnet samt vad dessa har med sig frÄn sin yrkesutbildning. TillvÀgagÄngssÀttet har varit enkÀter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som pÄverkar lÀrarnas syn pÄ grupprocesser. Det vi sett Àr att tvÄ kulturer pÄverkar lÀrarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att lÀraren i sin roll behöver kunskaper inom Àmnet, men att de fÄtt dessa utanför och före lÀrarutbildningen och inte genom den.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrÄn begreppen kultur och etnisk mÄngfald. En undersökning har gjorts pÄ fyra fritidsenheter, pÄ olika platser i SkÄne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mÄngfalden. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om och hur fritidsverksamheterna anvÀnder sig av kultur och etnicitet ute pÄ enheterna.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur lÀrare levandegör kunskap i en skola för alla samt att förstÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer i skolan. Vidare syftar studien pÄ att beröra eventuella begrÀnsningar som lÀrare ser med att införliva estetik i den egna un-dervisningen. Jag har anvÀnt mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju. De utvalda informanterna Àr fyra verksamma lÀrare i olika Äldrar och arbetar pÄ olika skolor. Mitt resultat visar att lÀrare anser att kunskap fÄr liv nÀr lÀraren sjÀlv har ett intresse av och kÀnner en sÀkerhet i bÄde det innehÄll och den form man undervisar i.

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..