Arbetet syftar till att fördjupa vÄr egen kunskap om massage i skolan. Vi vill pÄvisa huruvida vÄra tankar kring massage i skolan stÀmmer överens med den uppfattning som elever och lÀrare har. VÄrt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock pÄ undersökningen som utgörs av bÄde en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att fÄ svar pÄ om elevernas beteende gentemot varandra och mot lÀraren förÀndras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn förÀldrarna har pÄ massage i skolan samt vilka olika arbetssÀtt det finns angÄende massage och beröring.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syftet med den hÀr studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter frÄn kollektivistiska kulturer och med tanke pÄ att i Sverige idag har invandringen ökat och sÀrskilt med personer frÄn kollektivistiska kulturer. FÄgestÀllningarna var ? Hur stor Àr erfarenheten av personer frÄn kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon uppfattning om vad som frÀmjar och hindrar arbetet med klienter frÄn kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var nÄgot som frÀmjade bÄde första mötet men Àven arbetet i helhet och nÄgot som ökade ens personliga empatiska förmÄga oavsett kultur och hÀrkomst, samt att det som hÀmmade var sprÄket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur medier kan anvÀndas och integreras i skolan för att frÀmja elevers lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv. Följande frÄgor vÀgledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lÀrandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lÀrande? Metoden i undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika skolor i lÄg- och mellanstadiet, frÄn tvÄ olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrÄn vÄr undersökning Àr att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lÀrandeprocessen hos elever och att medier anvÀnds och integreras i alla Àmnen för att frÀmja elevernas lÀrande, samt att anvÀndandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lÀrande..

I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

TvĂ„sprĂ„kighet ses ofta som nĂ„got negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andrasprĂ„k har lĂ„g status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andrasprĂ„ksutveckling hos lĂ€rare. UtifrĂ„n problematiken med andrasprĂ„ksundervisning valde jag att undersöka en lĂ€randemiljö som gynnade andrasprĂ„kseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en frĂ€mjande lĂ€randemiljö kan se ut, med fokus pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling. Jag har frĂ€mst riktat in mig pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras förÀldrar ser pÄ att barnen har fÄtt sin lÀs- och skrivinlÀrning pÄ sitt förstasprÄk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ albanska och sedan successivt slussas in i undervisning pÄ andrasprÄket, svenska. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om det har gynnat elevernas andrasprÄksutveckling sÄ att det kan leda till bÀttre mÄluppfyllelse för de tvÄsprÄkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 förÀldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och dÀrefter har jag sammanstÀllt elevernas och förÀldrarnas berÀttelser.

Stress Àr ett Àmne som Àr högaktuellt i dagens samhÀlle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrÀndhet, dÀribland lÀrare. Syftet med det hÀr arbetet Àr att tydliggöra och lyfta fram hur lÀrare och elever upplever skolmiljön med utgÄngspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bÀttre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀsaren fÄr kÀnnedom om vad stress Àr.