Syftet med studien Àr att undersöka hur niondeklassare ser pÄ och tar till sig nyheter och vilken trovÀrdighet de anser att tidningar och nyhetssÀndningar har. Tre utvalda niondeklasser i StockholmsomrÄdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkÀt. Förutom frÄgor om ovanstÄende har de ocksÄ svarat pÄ frÄgor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan nÀr det gÀller kÀllkritik. Studien Àr kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fÄtt av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förÀndrat medielandskap som bland annat behandlar de frÄgor jag intresserar mig för.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Denna naturvetenskapliga studie Àr skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mÄl nÄs genom att dels studera ett komplext Àmne och dels genom att undersöka olika förhÄllningssÀtt pÄ skolor. I litteraturstudien fokuserar jag pÄ det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen frÄn skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilÀrare pÄ de skolor som givit gensvar pÄ min förfrÄgan.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhÀlle begrÀnsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrÄn anvÀndandet av slöja. Teorierna Àr Bhikhu Parekhs teori om och nÀr man Àr skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprÀttigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jÀmstÀllt samhÀlle i sjÀlva verket kan begrÀnsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har anvÀnts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet utgör empirin och resultatet av undersökningen Àr att det svenska bemötandet inte begrÀnsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprÀttigheter frÄntas och slöjan förbjuds, dÄ det begrÀnsar det fria valet till kultur..

En av de största utmaningarna som dagens sprÄkpedagoger stÄr inför Àr hur de bÀst kan stimulera och motivera till lÀrande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlÀrning. Den teoretiska delen av studien bestÄr av följande delar; kultur i sprÄkundervisningen, Knud Illeris och hans lÀrandeteorier, lÀrandeteorier och sprÄk och avslutningsvis aktuell forskning om film i sprÄkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklÀrare och analyserar hur de ser pÄ film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lÀrarna Àr om vikten av en undervisning som Àr stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket anvÀndbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga sprÄkliga förmÄgor hos eleverna..

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Det hÀr examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sÄdan skulle kunna tÀnkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet Àr byggnad för kulinariska möten pÄ DjurgÄrden. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. MÄngfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sÄdan med möjligheter, bÄde vÀntade och ovÀntade, En annan av grundtankarna var att se pÄ om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.

Syftet för examensarbetet Àr att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt sprÄk och kultur anvÀnds inom samiska förvaltningskommuner. PÄ vilka sÀtt strÀvar pedagoger pÄ förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att frÀmja samiskt sprÄk och kultur bland förskolebarn i nÄgra utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av sÀrskilda regelverk? För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i tvÄ samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar pÄ olika sÀtt med de samiska sprÄken i förskolan.

Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien bestÄr av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar pÄ studiens forskningsfrÄgor. Studiens syfte Àr att klargöra vad tidigare forskning inom omrÄdet Àmnesintegrering beskriver för verkningar pÄ skolverksamhet, med en tolkning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid Àmnesintegrerade arbetssÀtt, för sÄvÀl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom omrÄdet undersöks Àven den efterfrÄgan som beskrivs för ett mer Àmnesintegrerat arbetssÀtt frÄn sÄvÀl samhÀllet som skolverksamheten.

Mitt syfte Àr att visa att kÀnslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet Àn disciplin. Vi bombarderas dagligen i media frÄn olika tyckare som har Äsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bÀttre och hur misskött den Àr nu idag. Det Àr nÀstintill omöjligt att sÄlla i det stora informationsflödet och avgöra vad som Àr relevant för att ge eleverna bÀsta möjliga inlÀrningsklimat i skolan. Kan det vara sÄ att en skola som ger eleverna en kÀnsla av trygghet Àr den som ger bÀsta inlÀrningsklimatet? Genom att besöka nÄgra klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lÀrarna om deras syn pÄ trygghet i klassrummet, fick jag bekrÀftelse pÄ att sÄ kunde vara fallet.