Bakgrund: Sjuksköterskan skall ge en god omvÄrdnad till alla som Àr i behov av vÄrdoavsett religion, kultur, kön eller Älder. SmÀrta Àr en upplevelse som uppfattas olika avvarje individ. Syfte: Studiens syfte var att belysa kulturens betydelse för upplevelsen avsmÀrta. Metod: En litteraturgranskning genomfördes och artiklarna klassificerades ochkvalitetsbedömdes samt kategoriserades innan de slutligen sammanstÀlldes. Resultat:Sjuksköterskor vÀrlden över var överens om att utbildning och kunskap kring andrakulturer Àr bristfÀllig i yrkesgruppen och att patienternas upplevelse i sin smÀrthanteringinte stÀmde överens med sjuksköterskornas uppfattning.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv belysa lÀrarens arbete i relation till Äldersintegrering. UtifrÄn detta perspektiv vill vi undersöka hur lÀrare uppfattar Äldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen anvÀnde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkÀt. Skolan vi vÀnde oss till arbetar Äldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen Àr uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och Äldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

LÀrare i skolan har stora kunskaper inom de Àmnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlÀrning utan Àven genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lÀrare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevÀrld. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de tÀnkta mÄlen och strategierna som en bildlÀrare har i un-dervisningen som en tankekarta, hÀr kallad strateginÀt.Undersökningen Àr en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att fÄ en sÄ djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjÀlp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mÄl lÀraren har med sin undervisning.

AnvÀndning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De anvÀnds dock inte lika mycket av varje lÀrare. Genom denna studies syfte vad det Àr som gör att lÀrare vÀljer eller inte vÀljer att anvÀnda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda pÄ studiens syfte, genomfördes intervjuer pÄ tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare Är.

Studien visar vad nÄgra lÀrarna och rektorerna pÄ tre utvalda skolor har för instÀllning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver författares olika syn pÄ vad musikalitet Àr, vilken roll lÀraren har i musiken, vad som pÄverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har pÄ hjÀrnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklÀrare och en klasslÀrare pÄ tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade Àr positivt instÀllda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola anvÀnder musiken som en sjÀlvklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som pÄverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur unga kvinnor framstĂ€lls genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som kĂ€lla till analys av framstĂ€llningssĂ€tt med fokus pĂ„ konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar pĂ„ hur olika uttryckssĂ€tt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vĂ„rden att förstĂ€rka och framhĂ€va sjukdom. Överlag sĂ„ visar denna studie pĂ„ att mĂ„nga journalanteckningar Ă€r sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen Ă€ven pĂ„ hur författare av journaltext vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av krĂ€nkande uttryck och vĂ€rderande ord..

VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar blivande idrottslÀrare har pÄ sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio blivande idrottslÀrare, i Äldern 24-40 Är, om deras förvÀntningar pÄ sitt framtida yrke med fokus pÄ mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med sÀrskild tonvikt pÄ det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för Àven en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. DÀr lÀgger jag in mina egna funderingar i Àmnet och det framkommer hur jag ser pÄ uppsatsens innehÄll och dÄ framförallt pÄ resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till Àr att idrottslÀrarstudenter anser att de kÀnner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fÄtt tillrÀcklig utbildning inom omrÄdet ?att möta alla elever?..

Ledarskap i skolan Àr nÄgot som har givits litet utrymme i lÀrarutbildningen. En blivande lÀrare pÄ lÀrarutbildningen har i stort sett fÄtt bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid Àr det meningen att lÀrarstudenten ska visa pÄ, ett för situationen lÀmpligt ledarskap, samt sÀtta grÀnser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrÄgade etablerade lÀrarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrÄgade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? Àr? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Titel: Tankar om Religionskunskap (Thoughts about Religion). Författare: Anders Barkstedt Program: Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp. Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva religionskunskapslÀrares uppfattningar om det egna Àmnet och deras uppfattning om Àmnets framtid som kÀrnÀmne inom den svenska skolan. Studien bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med etablerade religionslÀrare pÄ en sydsvensk gymnasieskola. LÀrarna valdes ut genom ett strategiskt urval dÀr de styrande variablerna var deras Älder och de olika antalen undervisningsÄr de hade bakom sig. Resultatet visar att alla lÀrarna har olika erfarenheter av Àmnet, samt att de koncentrerar sin undervisning inom Àmnet pÄ olika intresseomrÄden. Det gemensamma för alla lÀrarna Àr att de anser att de grundlÀggande fakta som stÄr i lÀroboken utgör en bra och viktig grund för fortsatta studier.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som pĂ„verkar kunskapsnivĂ„n. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt pĂ„ Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan Ă„r 2000-2006, ha ett vetenskapligt vĂ€rde, vara skrivna pĂ„ det svenska eller engelska sprĂ„ket samt vara primĂ€rstudier.

Om dom skrattar Ät mig kan jag skratta Ät dom Àr en kvalitativ studie dÀr arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framstÀllning. Resultatet visar att muntlig framstÀllning i skolan upplevs som jobbigt och svÄrt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ÀndÄ pÄ en positiv instÀllning till muntlig framstÀllning och vill fortsÀtta att öva och genomföra muntliga framföranden samt fÄ ytterligare undervisning i hur muntlig framstÀllning genomförs pÄ bÀsta sÀtt. Vad som Àr avgörande för genomförandet av de muntliga framstÀllningarna Àr att eleven kÀnner trygghet och sÀkerhet i gruppen som ska lyssna.