MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .

SamhÀllet blir mer och mer mÄngkulturellt och diabetes Àr en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vÄrdar patienter med olika kulturer och religioner och stÀlls dÄ införutmaningar som att överbrygga sprÄkproblem och göra sig förstÄdd, samt att anpassaomvÄrdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrÄn litteraturenbelysa omvÄrdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskansutifrÄn sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar lÀggs en grund för framtida fortsatt forskning inom omrÄdet. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra omrÄden som författarna ansÄg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur pÄverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvÄrdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvÄrdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ett underlag med hÄllpunkter att anvÀnda ledning av kulturprojekt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgÄr frÄn hur man leder kulturprojekt dÀr deltagarna utvecklas, prestera som bÀst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag anvÀnt av aktörssynsÀttet.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

HÄllbar utveckling i skolan? en studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat pÄ hur lÀrare med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen arbetar med hÄllbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hÄllbar utveckling dÀr de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvÀrmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som stÄr om hÄllbar utveckling i lÀroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur tvÄ olika skolor har arbetat pÄ olika sÀtt med hÄllbar utveckling.Metoden som har anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer dÀr fyra naturvetenskapslÀrare har intervjuats om sin undervisning i hÄllbar utveckling.

Sammanfattning saknas..

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fÄtt stimulerande undervisning pÄ en för dem relevant nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmÀrksammas och stimuleras dÄ de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lÀrare för att fÄ en bild av detta. Resultatet frÄn dessa intervjuer visade, tvÀrtemot vad tidigare forskning sÀger, pÄ en bild av lÀrare som var positivt instÀllda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig mÄsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

I denna studie har jag valt att fokusera pÄ mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de anvÀnder sig av. Mobbning Àr en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som Àr mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i sjÀlvbiografier. Ibland fÄr vi höra om barn som inte fÄr den hjÀlp de ha rÀtt till. Skolan och vuxna sviker dem nÀr de behövs som mest.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet modersmÄl eller som det ocksÄ kallas heritage language. Syftet Àr att med hjÀlp av diverse vetenskapliga artiklar komma fram till vilken roll sprÄket spelar i en individs utveckling. Detta anses vara viktigt dÄ man i lÀrarutbildningen ofta lyfter fram den enskilda individen i ett klassrum och det Àr dÄ viktigt att skapa en förstÄelse för de ungdomar i dagens Sverige som har ett annat heritage langauge Àn just svenskan. Artiklarna visar att de ungdomar som fÄtt lÀra sig sitt heritage language kÀnner en koppling till sin kultur medan de som inte har fÄtt möjlighet till det kÀnner att de saknar nÄgot. Genom sÄdana resultat har man dÀrför kunnat komma fram till att inte bara finns det en stark koppling mellan ens sprÄk, kultur och identitet men att den ocksÄ Àr mycket viktig..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie Àr den skolnÀra forskning som bedrivs inom grammatikÀmnet. Denna har mening först nÀr den tillÀmpas och syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur svensklÀrare i grundskolans senare Är tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i sÄ fall hur forskningen pÄverkar deras undervisning. Fem svensklÀrare i grundskolans senare Är har intervjuats och resultatet visar att lÀrarna frÀmst utgÄr frÄn kursplan, kollegial tradition och lÀromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna pÄverkar inte deras undervisning pÄ nÄgot mÀrkbart sÀtt. Det framkommer ocksÄ att lÀrarna inte fÄtt nÄgon grammatikdidaktik i sin lÀrarutbildning.