Dagens unga Àr skapare av en kommunikationskultur som prÀglar hela deras sÀtt att leva och lÀra, en ny kultur dÀr Internet spelar en central roll vÀxer fram. Detta nÀt tillhandahÄller oss med fakta, information, diskussion, virtuella vÀrldar och communities. Arbetet belyser de förmÄgor ungdomar utvecklar genom sitt InternetanvÀndande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas pÄ nÀtet och hur det genom Internet gÄr att skapa nya lÀrandeformer dÀr eleverna möts pÄ ett omrÄde som intresserar dem. Arbetet visar ocksÄ exempel pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av Internet i undervisningen och vilken instÀllning lÀrare i vÄr undersökning har till detta. FrÄgestÀllningarna vi arbetat med Àr: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt InternetanvÀndande? Hur anvÀnds datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lÀrare pÄ Internet i undervisningen? Vilka anvÀndningsomrÄden finns det för Internet i undervisningen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi bland annat gÄtt ut med enkÀtundersökningar till elever och lÀrare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lÀrarintervju.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens stÀllning ochutrymme pÄ grundskolor i VÀxjö kommun. Jag har valt att bÄde fokusera pÄ skolor som har dansundervisning pÄ schemat och dÀr dans ingÄr som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som Àmne i skolan uppskattas av bÄde elever och lÀrare. FrÀmst ses dansen som ett bra komplement till de andra Àmnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt Àr dÀrför att undersöka huruvida det Àr nationell kultur eller organisationskultur som prÀglar ledarskapet i ett utlÀndskt dotterbolag vars kultur Àr vitt skild frÄn moderbolagets. DÀrför Àmnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet pÄ det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och dÀrmed mer stÀmmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anstÀllda pÄ moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gÄtt i den svenska skolan. Alla som gÄtt i den har ocksÄ minnen frÄn den. Genom mÀnniskors minnen beroende pÄ nÀr de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förÀndrats i elevers ögon. Det svenska sprÄket lÀrs ut i skriftform men hur har man anvÀnt sig av det verbala verktyg sprÄket faktiskt Àr. Eleverna som intervjuats har gÄtt i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket frÄn sin skoltid.

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

Jag har under mina besök pÄ en skola bevittnat en generell missbelÄtenhet för skolmaten bland lÀrare och elever. Jag har ocksÄ mÀrkt att eleverna pÄ skolan ofta Àr trötta, ofokuserade och har svÄrt att klara av de krav som skolan stÀller pÄ dem. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras pÄ skolan och de svÄrigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frÄgestÀllningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Det hÀr examensarbetet handlar om hur tjugo lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans tidigare Är. Underlag för studien har skapats genom enkÀtstudier och intervjuer med verksamma lÀrare pÄ grundskolans tidigare Är. Studien svarar pÄ hur lÀrarna arbetar med höglÀsning i skolan, vad lÀrarnas syften med höglÀsningen Àr och vad för betydelse höglÀsningen kan ha för barns utveckling i allmÀnhet enligt lÀrarna. Samtliga lÀrare har uppgett att de anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. OmfÄnget av höglÀsningen varierar och sÄ Àven metoder.

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Bakgrunden till detta arbete Àr en ökad medvetenhet bland bÄde förskollÀrare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan pÄverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som Àr kÀnt om mobbning, och om olika sÀtt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning mÄste vi förstÄ vilken typ av mobbning som finns och dess effekter pÄ skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att fÄ en bild av strategier man kan anvÀnda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Skolan har fÄtt ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. VÄr uppfattning Àr att dess fulla potential inte anvÀnds och att det har fokuserats för mycket pÄ hur man kan fÄ in datorn i undervisningen, nÀr frÄgan borde ha varit: "Varför?" I lÀroplanen finns det inga tydliga mÄl eller riktlinjer för hur datorn skall anvÀndas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn Àr ett hjÀlpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet.

Jag Àr bland de första studenterna som genomgÄtt en utbildning med huvudÀmnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet Àr att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper Àr för verksamheten ute pÄ skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en Äk 2-3. Min frÄgestÀllning Àr: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsÀttas i praktiken? Jag har anvÀnt mig av enkÀt, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.