Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrarutbildarna förstÄr sitt uppdrag att lyfta frÄgor kring sexuell lÀggning och frÀmst HBT för att dÀrmed förbereda blivande lÀrare pÄ yrkeslivet. DÀrför har jag undersökt hur Malmö högskolas lÀrarutbildning och dess lÀrarutbildare förhÄller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument. Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter frÄn enheten Kultur SprÄk Medier pÄ Malmö högskolas LÀrarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstÄ de ÄlÀggande som informanterna skulle svara för ifrÄga om sexuell lÀggning och identitetsfrÀmjande. Informanterna visade sig ha en samsyn pÄ hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lÀrarstudenternas behov.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka sprÄkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns nÄgon obalans. Materialet som anvÀndes i studien för att belysa undersökningsfrÄgan bestod av enkÀter. Studiens informanter bestod av förÀldrar i tvÄsprÄkiga familjer med elever i Ärskurs ett och barnens lÀrare. Resultatet visade att svenska Àr det sprÄk som anvÀnds mest bÄde hemma och i skolan. Vidare visade resultat att sprÄkstimulering pÄ finska inte förekom alls i skolan..

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andrasprÄk..

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrÀmmer. DÀrför mÄste jag nÀrma mig den.I mitt examensarbete nÀrmar jag mig kroppen frÄn tvÄ hÄll; genom ett konstnÀrligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet nÀrmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas mÀnniskans förhÄllande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Syftet med denna studie Àr att hjÀlpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgrÀsning Àr Angered i Göteborgs nordöstra omrÄden dÀr Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten Àr att ta fram ett första utkast pÄ ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras pÄ kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkÀtundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi Àr den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmÀnt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler Àn de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och fÄ ökad förstÄelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgÄngspunkt frÄn aktuellt forskningslÀge dÀr ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa tvÄ har utvecklat teorier om mÀnniskans sexualitet i dagens samhÀlle men knyter Àven an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit anvÀndbara i vÄr kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vÄr syn pÄ sexualiteten..