VÄrt huvudsakliga syfte Àr att söka kunskap om och fördjupa förstÄelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgÄng. VÄr konkreta frÄgestÀllning Àr att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet frÄn lÀrare genom en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan lÀggas upp. VÄrt resultat pekar pÄ att det Àr nödvÀndigt att ta hÀnsyn till den enskilda Aspergers elevens behov.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför pedagoger vÀljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. VÄr mÄlsÀttning Àr att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever frÄn förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanstÀllts och jÀmförts med aktuell forskning pÄ omrÄdet. VÄr undersökning visar att den tematiska undervisningen Àr en metod som tillgodogör mÄnga elever, med varierande inlÀrningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Finns det nÄgonting att vinna pÄ att lÀmna skolan ett par Är mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning pÄbörjas och finns det nÄgot vÀrde i de erfarenheter en student eventuellt har frÄn livet utanför skolan? Ser studenter och lÀrare inom musiklÀrarutbildningen nÄgon nytta med dessa vÀrden och ser Àven rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa vÀrden har nÄgon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda pÄ hur de ser pÄ vÀrdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta Àmne Àr komplext och det Àr svÄrt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvÄr. Dock visar de intervjuades svar att det Àr viktigt att dessa frÄgor diskuteras eftersom de flesta Àr överens om att det finns vÀrden i tidigare erfarenheter..

Syftet med uppsatsen Àr att se hur kultur pÄverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill ÄskÄdliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling pÄverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader pÄverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjÀlp av Pharmacia och dess globala varumÀrke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krÀvs anpassningar till de kulturella skillnader som rÄder.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

Det omrĂ„de vi valt Ă€r hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen Ă€r vad gĂ€ller demokratiska beslut om sin egen undervisning. NĂ€r vi var ute pĂ„ vĂ„r VFU under utbildningen mĂ€rkte vi att lĂ€rarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. LĂ€rarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan lĂ€raren och eleverna. Ämnet Ă€r för oss intressant, att se om eleverna fĂ„r vara delaktig i beslut som rör det som hĂ€nder i skolan.Detta arbete Ă€r en undersökning om hur elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrĂ„n lĂ€rarnas perspektiv, dĂ„ dessa bĂ„da Ă€r en viktig del i dagens lĂ€roplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen som arbetet grundas pĂ„ Ă€r Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lĂ€rarna? VĂ„ra underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur mycket fĂ„r eleverna enligt lĂ€rarna vara med och bestĂ€mma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lĂ€rarna att i skolan fokuseras det pĂ„ individens eller skolans bĂ€sta? De resultat som framkommit Ă€r att elevinflytande och elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika rĂ„d, exempelvis elevrĂ„d och klassrĂ„d, men ocksĂ„ i den vanliga klassrumsmiljön dĂ€r diskussioner och osĂ€mja lĂ€tt uppkommer.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Satsningarna pÄ varsin dator till varje elev i skolan har de senaste Ären med ett tÀmligen stort tempo vuxit fram och bildat en grogrund mot ett förÀndrat lÀrande. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utifrÄn upptaktsfasen av en sÄdan varsin-satsning undersöka skolledning och lÀrares tankegÄngar samt förvÀntningar dÀrom. Som metod till insamlandet av material genomförde vi kvalitativa samtalsintervjuer varefter analysen gjordes uti ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ att skolledningen har stora förvÀntningar pÄ att satsningen skall generera ett förÀndrat lÀrande i skolan. Framförallt stÀlls förhoppningarna mot att den inrutade skoldagen ska luckras upp och att detta i sin tur leder till mer Àmnesövergripande undervisning.

Med utgÄngspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegÄvade, trots flera Är pÄ LÀrarhögskolan i form av lÀrarutbildning och ett flertal fristÄende kurser, sÄ ville jag undersöka hur forskningen sÄg ut pÄ omrÄdet. Bilden som vÀxte fram visade pÄ ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lÀrarkÄrens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsÀttningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rÀtt till undervisning efter behov och förutsÀttningar, en sÄ kallad individualiserad undervisning, har stÄtt i fokus sedan 1994 med dÄvarande lÀroplan, Lpo94. DessvÀrre tolkades detta med att eleverna fick mindre lÀrarledd undervisning och sjÀlva fick ta ett större ansvar för sitt eget lÀrande.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Detta arbete handlar om lÀxor, deras syfte och deras effekter, men Àven om hur inlÀrning kan ske pÄ andra sÀtt i dagens skola. Meningen var att försöka fÄ en uppfattning om lÀxor Àr nödvÀndiga eller om det bara Àr ett koncept som förvÀntas av skolan och lÀraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge lÀxor och dÀrför Àr det intressant att fÄ en uppfattning om varför de finns och anvÀnds. Forskning visar att lÀxor för yngre barn inte har nÄgon effekt pÄ inlÀrningen och att undervisning som Àr lÀrarledd ger bÀttre resultat. LÀrarna som jag intervjuat menar att det Àr omöjligt att nÄ kunskapsmÄlen utan lÀxa och menar att lÀxor förbereder eleverna för framtiden.